veva på

Fortsatt blåsigt och Lill-polarn hade gått runt och knorrat för gubben om hur tråkigt han hade. Inte blev det bättre när Micael kom hem från sin praktik och somnade i soffan utan att ta någon större notis om honom. Lill-polarn gick upp och satte sig på fönsterbrädan så han kunde se ut över uteplatsen.

Gubben hade ställt vår vindflöjel som vi fått av Kickan på uteplatsen, den behövdes fixas till lite. När Lill-polarn tittade ut fick han se hur bondmoran slet med att veva så bondens kniv skulle bli slipad. Han tyckte det var synd och skam att behöva slita så mitt i blåsten. Han rusade ut och började hjälpa till att veva.

När jag kom hem och ropade in Lill-polarn var han så trött att han fick vila sig flera gånger på vägen till trappan.

-Herregud, den gubben blev ju aldrig nöjd, han sa ju inte ett flasklock fast vi vevade som galningar