Oj! vad den klänger!

Det första jag se när jag kommer hem är Lill-polarn på uppfarten med ett öppnat paket. Han står och drar febrilt i en härlig klängväxt. Wow! Det måste ju vara från MarieRox på MN. Jag får parkera i backen så länge för Lill-polarn är helt inslingrad i klängväxten och tar han ett steg så lär han drösa i backen. I och för sig gott åt honom, han skall ge attan i mina paket!

Lill-polarn du får inte öppna mina paket.

– Du fick ju igår, så det här måste ju vara till mig!
– Men det står ju Ingalill på det!
– Ja på andra sidan ja! Men jag öppnade denna sida och där står inte ditt namn!

Jag blir så matt på Lill-polarn när han vänder och vrider på allting, jag har inte ens hunnit få i mig en kopp kaffe och är inte speciellt upplagd för någon diskussion. Men nu när han ändå har burit upp paketet kan han ju få vara med och plantera. Vi enas till sist om att klängväxten skall vara runt det gamla äppleträdet.