Ullstrumpor (262 av 365)
Vi skulle ut med klumparna idag och jag sprang runt och letade efter mina benvärmare. Kände mig lite frusen om benen, det blir glipa ibland mellan byxorna och strumporna när man rider. Monica har chaps men mina har blivit för små och oftast har jag lite tjockare byxor på mig så det blir lite för bulsigt. Men jag stoppade ner byxorna i strumporna och det höll hela vägen.
Nu tog vi en rejäl terrängritt med mycket klättring och snirklande bland träden. Jag drog upp tempot rejält och hästarna fick verkligen jobba, när jag sitter som mest koncentrerad med att få Beethoven att slappna av på stigen och våga galoppera, så hör jag hur Monica börja skratta och de kommer lite på efter kälke. Nu var det så himla många stigar åt alla håll och kanter och jag fick ropa bak vilket håll vi valde.
Men när jag bad Monica rida först så såg man verkligen vilken skillnad det är på honom nu mot förut. Bellman verkligen stormade fram med helt annat självförtroende, nu har Monica inga problem med att ligga först så nu skall här alterneras tätare så kommer det nog att gå med storm steg framåt för båda hästarna. Passade på att plocka fram mina raggisar och lite vinter kläder.
One Comment
Moncan
Jag skratta så jag dog bakom. Han hoppa och slängde sig och studsa runt och hade huvudet högt och öronen framåt som en galning. Så nog höll jag allt på skratta ihjäl mig 😛 haha hoppas vi får mera sådana ridturer!