Vandalerna

Hästarna var så lugna  och gosiga när vi gjorde i ordning dem för en ridtur. Båda hästarna var ny verkade men jag hade inte raspat det sista runt hovarna. Passade på att ta det när de stod på utsidan men Bellman tyckte det var lite läskigt med ena framhoven. Tror han vill ha fastare grund att stå på, han sjunk ner lite i snön. Men annars så var de bara så gosiga. Monica kom upp med choklad och Beethoven bjöd på inpackning i håret, när jag raspade honom.

Det kan vi säga försvann järnspikars fort när Monica inte höll koll så att Bellman lyfte hovarna ordentligt över tråden! Där rök både tråden och ett par stolpar. Beethoven han att dra iväg innan jag fick stopp på honom. Vi vände tillbaka  till tråden så de fick stå där en stund. Vi är tvungna att ta den vägen så länge de gräver på utsidan. Men idag var det nära att det hade gått åt h..vete. Annars var ridturen kanon fin och allt kändes jättebra.

På hemvägen när vi skulle över hagen igen. Så försökte Beethoven dra igen! Men nu blev jag riktigt förbannad på honom och vi gav oss inte förrän de skrittade lugnt och fint upp på hyfsat lösa tyglar. Här såg man klart och tydligt hur lång Monica har kommit med Bellman. Han backade hela vägen ner och startade i fin skritt. Beethoven var väldigt lyhörd men snabb till att försöka busa. Gör de om det här nästa gång så drar jag ner fodret, tappar vi dem bara en gång så har vi många månaders arbete framför oss och det är det inte värt för att de är lite för heta.