Det är nu tredje året i rad som vi låtit bli att klippa hagen – allt för binas skull. Att se hur vilda blommor och gräs får breda ut sig fritt har verkligen varit en glädje, både för oss och alla pollinatörer som surrar omkring. Men nu börjar hagen kännas väl kuperad, så i år tänker jag ta fram lien och slå den ordentligt, och därefter köra över med åkgräsklipparen.
Det här året blir också lite speciellt: vi har bestämt oss för att skrapa av det översta jordlagret i den stora hagen och så ängsblommor. Jag har läst att ängsväxter trivs bäst på mager, näringsfattig jord, och att det därför är bra att ta bort grässvålen innan man sår fröna. Det känns lite som att börja om från början, men tanken på en blommande äng fylld av prästkragar, blåklockor och andra vilda blommor gör mig riktigt förväntansfull.