... dina symboler här ...

C vitaminer

Första julen utan mamma och det känns lite bedrövligt, det kom en Brittisk dokumentär idag, där de frågade riktigt gamla människor hur det är att bli över 100 år!  ”Vilka tips har de för att hålla sig ung och rekommenderar de att man ska bli lika gamla som de”.  Så önskade jag att mina egna föräldrar hade blivit så gamla, men ju fler de intervjuade ju mer tänkte jag om. Det gjorde lite ont när en dam menade på att hon kände det som om alla glömt henne kvar, hennes barn var döda och alla vänner borta. Hon tyckte det räckte med att leva till 90, nu var hon 105 och behövde hjälp med det mesta.

Det var bara en herre som var 100 och fortfarande jobbade 4 timmar om dagen, han både rökte och drack så det stod härliga till, men han hade i alla fall en apelsinhalva i varje ölglas för C vitaminen skull. Men ingen av dem tyckte egentligen att det var en höjdare att vara så gammal. Det var inte att det att de klagade men de såg inte riktigt vitsen med att vara så gammal när inte kroppen ville vara med.  Det var ett väldigt bra program och det var lite roligt att höra på dem, de säger ju oftast rätt ut vad de tycker och tänker.

Men att bli över hundra! det tror jag inte jag skulle vilja vara så jag kommer nog att hoppa över min apelsinhalvan i min öl hädanefter.

Tiden går för fort

Vi startade ganska tidigt med att åka upp till Claes-Olofs släckt i Uddevalla. Vi skulle vidare till Vänersborg till Kristina och Peter, vi kan inte riktigt vägen ännu så Kickan får köra i förväg. Claes-Olofs mamma hade pyntat så fint hemma hos sig, att det var en fröjd för ögat.

Christina och Peter hade gjort ett enormt jobb med att laga mat och fixa så alla skulle få plats. Claes-Olof testade dopp i grytan för första gången, på flera år. Jag provade grönkål för första gången, det ser himla mysko ut men var riktigt gott. Vi startade tidigt men tiden räckte lik förbaskat inte till, hade inte fixat backup som kunde fodra! Men jag hade kunnat koppla av, gulliga Monica stod i startgroparna och var på väg upp till hästarna när klockan närmade sig åtta och jag fortfarande inte var hemma.