... dina symboler här ...

Ostindiefararen Götheborg

Efter idogt tjatande och luskande så bar det av in mot staden, jag hade varit helt säker på att vi skulle åka paddan. När jag såg kajen så tänkte jag direkt, WOW! Vilken intuition jag har för sånt här! Båt blev det men ingen fjuttig paddan utan Ostindiefararen Göteborg som vi skulle gå guidad tur på.

Medan man väntade på att få gå ombord kunde man fika och titta på när de tidstypiskt lagade seglen och tillverkade smide. Spana in den enorma trådrullen! Mängder med folk och de flesta hade riktigt stora kameror med sig och min Canon såg ut som en liten pocket kamera. Förstår mig inte på folk, har de köpt de här svindyra kamerorna som någon bling bling-pryl?! Jag kände äntligen, så har jag hamnat i en grupp på 25 personer och hälften hade stora systemkameror.

Var det någon som fotograferade då?! Japp! Pygméen från Krakelgården! Hennes kamera gick som vanligt på högtryck. Resten då? Nix! Jo förresten, en gubbe tog lite bilder. Jag såg att de tittade på mig när jag smattrade igång men det lade de snabbt ner när jag tittade på deras kameror. Jag har haft koll på min kamera i åratal och sett hur den har gått från 300 och uppåt, innan jag till sist fick råd med hjälp av arvs pengar. Jag älskar min kamera och den skall gå på högtryck och inte användas som dekoration.

Vi hade jätteroligt och fick en så glad och stolt guide med berättarglädje att turen tog en timme och av och till blev det lite knöigt med alla grupper som skulle samsas. Jag kommer inte riktigt ihåg allt guiden sa men han varnade oss för att allt var ny-intjärat så vi skulle vara försiktiga och att repet som gick runt den stora styrratten var gjort av 14 Finska älgar.

Tavlan med bokstäverna är initialerna på det 20 viktigaste personerna som har hjälpt till att återskapa Ostindiefararen. Helt underbart skepp och  man kan få åka med men jag föredrar nog när det ligger hyfsat stilla i en hamn. Det lilla den gungade av och till räckte gott för mig. Min första resa någonsin var till Barbados och gubben envisades med att åka alla skepp han kunde, ingen som helst tanke på att jag var gravid och mådde skit! Kommer aldrig över att jag såg ut som Hulken i 2 veckor och bufflade mig förbi folk för att komma först i land. Jösses! Om någon stod i vägen.

När vi var på väg till bilen kom jungmännen från sin träningsrunda på väg tillbaka till Ostindiefararen. De fick plocka av flaggan och lägga sig ned för att komma under broarna. Gubben hade tänkt avsluta med ett restaurangbesök på vackra Nordgården,  men vi var båda så nöjda med alla intryck att det är bättre att spara Nordgårdsbesöket när även den gamla butiken är öppen.

Vilken härlig dag

Oscar och Magnus som var här och lagade hästlastbilen pratade om att åka till Kungälv och lyssna på 50-tals musik och spana in alla veteranbilar. Gubben och jag hade tänkt åka till Gunnebo först men blev sugna på 50-tals stuk på midsommarfirandet. Jag ville visa gubben alla gamla hus som ligger längst en jättelång kullerstensgata. Sen tycker jag att det är så fräckt att kyrkan stor mitt i centrum på kullerstens belagda torget.

” Låga, ljusmålade trähus trängs intill den smala gatstensbelagda gatan som kröker sig längs med Fontinberget i norr. Bakom husen i söder sluttar marken ner mot Nordre älv.På denna smala landremsa mellan berget och älven har staden Kungälv legat sedan 1600-talet. ” Av : AGNETA OLOFSSON

”Gatan, bebyggelsemönstret, de smala tomterna ner mot älven och ett bevarat hus vittnar om den första tiden. De flesta av de andra husen längs småstadsidyllen Västra gatan kom till under de kommande två seklen. Eftersom marken nere vid Nordre älv var sank och svår att bygga på, och eftersom husen redan stod tätt kunde man inte förtäta här när befolkningen ökade under industrialismens intåg på 1800-talet. Därför expanderade staden successivt västerut över tidigare åkermark, och de äldsta delarna bevarades. Gatorna öster och väster om det gamla torget står nu som minnen över äldre tiders småstadsliv och över den urgamla viktiga förbindelselänken mellan Göteborg och Norge. Ännu fram till 1957 gick Riksväg 2 över Västra gatans gatsten.” Av :AGNETA OLOFSSON

Solen sken men när vi var på väg att åka så började det att blåsa. Jag är ju världens fryslort så det blev till att inviga min poncho. Jag är hellre lite påpaltad än fryser som många gick och gjorde. Såg att flera tittade på min poncho när det blåste som värst. Jag blev snabbt varm igen när vi lämnade veteranbilarna för att titta på de gamla husen.

Så smart att det satt skyltar på varje hus, det var en intressant promenad och vi mötte flera som gjorde detsamma för att komma undan blåsten. Jag försöker verkligen banta ner mina hus bilder men ser att det blev många i alla fall. Det är så rogivande att titta på gamla ingrodda trädgårdar och jag längtar till att min får ett par år på nacken så växterna blir så där stora och grova. Även dessa hus var ganska skeva men inte riktig så som i Majorna.

Den lilla söta lappen på dörren är bara så charmig men jag förstår ägarna. Pissar en hund pissar gärna alla och det är stor skam att de skall behöva sätta upp en sådan här lapp. Det är väl ändå självklart att man inte låter hunden pissa på någons dörr!! Vi avslutade dagen med att plocka upp ungdomarna, ja Tobias var vrål trött efter allt jobbande så han ville vara hemma. Men Micael och Nina följde med till Liseberg där vi åt försenad födelsedags middag för gubben.

Lite mer från Alingsås

I går precis innan vi åkte in i Alingsås, behövde gubben slå en 7:a och vi stannade till vid en rastplats. Viken tur! När man åker ut från rastplatsen ligger det en jättestor trädgårdshandel. Hit måste vi bara åka fler gånger, så mycket växter!! Framförallt hade de olika träd och lite udda växter. Sen fanns det massvis av trädgårds dekorationer som man gärna hade lagt vantarna på. Men nu hade vi siktat in oss på potatis festivalen så vi åkte vidare.

Alingsås är inte så stort och vi blev mäkta imponerad hur de lyckades få plats med ett riktigt stor tivoli del. Det var ganska många åk attraktioner och stora spelhjul. De hade verkligen fått plats med något för alla. Elvy gjorde mig uppmärksam på detta vackra brunnslock mitt i folkvimlet. Det var mycket att se på men vi drog oss lite åt sidogatorna när det blev lite väl mycket folk.

Det jag gillar bäst med Alingsås är att det finns så mycket att se på och att allt ligger på gångavstånd. Har man bara gott om tid och goa skor, så kan man ta sig en ordentlig stadsvandring och spana in alla portar och innergårdar. De som bor här har verkligen varit rädda om miljön och försökt bevara det så intakt som möjligt. Så vid vissa nybyggen har de försökt att få det att smälta in så harmoniskt som möjligt.

Det är ju inte så långt för mig att åka till Alingsås och när jag var liten bodde jag vid Sjövik som är grannby. Ett tag var vi inne på att flytta till Alingsås men nu har vi kommit så lång med renoveringen av gården att vi nog blir kvar här.

Potatisfestivalen i Alingsås

Då var det dags för Potatisfestivalen i Alingsås och i år firade de dessutom 30 år. Jag och gubben plockade upp Elvy ganska tidigt, marknaden öppnade redan klockan 7. Men när vi var framme alldeles efter 9 så halvsov Alingsås fortfarande. Helt underbart! Lätt att få parkering och lagom med folk mellan stånden och alla gamla butiker och caféer. Jag köpte en poncho sedan bar det av för fika.

Vi stannade till och fikade i Storkens Café. Snacka om gamma innergård! I broschyren om Alingsås står det ” Kom ikapp dig själv i Alingsås! I vår stressande tillvaro har vi behov av oaser där vi kan komma ikapp oss själva. I Alingsås finner du din oas ” Jag viste att Alingsås är kända för sina innergårdar!! Men att de hade så många?! Nu gick vi ändå bara på ett par gator! Resten får bli en annan dag då vi även kan passa på att ta en titt på Nolhaga slott och djurpark.

Balders Hage startades 1973 men 1980 flyttade man till de nuvarande lokalerna som har anor från 1700-talet och man har bevarat väldigt mycket av inredningen. 2002 utökade man genom att hyra grannfastigheten som varit gamla stallar och gjorde en cafélokal i mitten. Totala butiks ytan är nu 300 kvm. Wow! Vilket ställe! Tur att vi var så tidiga för allteftersom så blev det bra mycket folk och alla caféer fylldes upp snabbt.

Ett par innergårdar hann jag fota innan vi åkte hemåt.

Tur det fanns röda och gula kottar!

Vilken dag! Har hunnit med hur mycket som helst. Gick upp ganska tidigt och öppnade upp slingan för hästarna så de kunde beta där. Vi har en lite äcklig bunker längst ner i hagen som man stänger av elen i. Det hade växt så mycket buskar framför att det tog lite tid innan jag hittade öppningen och kunde hoppa ner för att dra ur el aggregatet. Usch ! Måste komma på något smidigare sätt att stänga av strömmen, så jag slipper hoppa ner där och tampas med alla äckliga kryp.

Sedan satte jag mig med en kopp kaffe och sorterade och brände av mina bilder. Är bara för slarvig med detta men jag tycker det är rent ut sagt så skittråkigt. Blev så sugen att åka på utflykt nu när det är gubbens lediga helg. Han kollade runt på nätet och hittade en vandringsled vid Lackarebäck i Mölndal. Skrämmande att jag bott i Mölndals kommun sedan 7:an och inte haft en aning om alla leder som vi har. Jag har ju haft hund i så många år.

Vi klättrade upp för en brant stig och hamnade på ett berg med utsikt över Stensjön. När vi gick runt och kollade utsikten så tappade vi bort oss och hamnade mitt i någons lyx trädgård ( Husen var byggda så man trodde att man befann sig i ett annat land) Till sist hittade vi massa färgade kottar och beslöt oss för att följa dem. Riktigt smart för vi kom ut där vi startade och beslöt oss för att ta den breda vägen istället.

Vi hamnade vid en sjö som nog var bland det längsta jag sett, passade på att ta med en näckros hem. Otroligt vacker natur med härligt kuperad stig. Älskar när vi gör små utflykter. När vi kom hem la jag mig i hängmattan och la in inlägget om fototriss. Parasollen som jag har för att få skugga döljer mig så bra att fåglarna inte ser mig. Nu kom det ett par nötskrikor och den ena badade hejdlöst. Hade jag kameran med mig? Nix! Har aldrig tänk på att man kan ligga där och lurpassa på djuren.