... dina symboler här ...

Träning hos Carolin

av

I dag har jag tittat när Pernilla tränade uppe hos Carolin. Hon behöver hjälp med att Cardan reser sej titt som tätt. Cardan är ett 3 årigt varmblods hingst. Pernilla logerade honom en bra stund och lät honom lukta och undersöka western sadel hon hade med sig.

 

Cardan stod hyfsat still när hon la på sadel, normalt sett brukar han ha problem med att stå stilla. Här står Carolin och gosar en stund med honom.

Pernilla red runt en bra stund i korallen innan hon tog ut honom och red på utsidan, Cardan skötte sej kanon fint och reste sig inte en enda gång, Pernilla satt bara och väntade på detta så hon kunde kolla i vilka lägen han reser sej i, men inte i dag han bara gick runt och tog det lugnt.

Thailand

av

 

Mitt favorit land är Thailand, har varit där 2 gånger och blir bara mer och mer förtjust i det landet och alla dessa glada och vänliga människor.

Tog med kompisen Elvy andra gången, eftersom hon är världens klippa och har ställt upp i alla längden. Det är inte många som ställer upp som hon. Vi åkte till Kaho Lak där vi slappade och bara hade det gott. Sen bar det av till Krabi där vi gjorde utflykter, red på elefanter, åkte till James Bond ön och åkte till Burma. Sista målet var att åka till Phuket där vi handlade.

Utflyckt till Hjo

av

Elvy och jag fick för oss att åka till Hjo och titta på western tävlingarna, vi hade hört att det skulle vara så stort och fint. Vi printade ut vägen från en internet karta som skulle visa oss snabbaste vägen dit. Gud vilken krånglig karta, liten och eländig att följa, gick inte att se vad små städerna hette. När vi var nästan framme i Falköping fick vi se de här längst vägen.

 

Göta Petter va stora de är. Åkte in i Falköping och stannade vid ost fabriken, där vi fick hjälp att ta oss vidare (hade snurrat runt ett par gånger redan) typiskt oss, gäller att inte stressa upp i onödan.

Här står Elvy vid en av de fräcka målningarna på fabriken.

Kom till sist fram i Hjo och började leta efter skyltar till tävlingarna, såg en liten trasig skylt som vi med nöd och näppe inte missade. Vi blev förvånade att det var så lite att se på och så lite folk. Vi hade kollat på tävlingarna i Delsjön 2 år innan och där var det dans massa go mat och mycket jippon att titta på. Kunde bättre titta på hästarna och prata med de tävlande där. Det sprang runt en glad prick som ville få publiken till att dansa och marknadsförde hela western konceptet till folk. Man blev verkligen intresserad och kollade upp all information man fick. ( Har nu mera själv gått över till western).

Så summan av kardemumman blev att höjdpunkten på våran resa var strutsarna.