... dina symboler här ...

Fotomässan

Har varit på fotomässan och lyssnat om den nya Canon EOS 5D som man kan filma med. Den kostar bara 26.000, som hittat med andra ord. Men det var roligt att lyssna och jag lärde mig samtidigt en hel del om min EOS 450D. Hade jag varit smart skulle jag ha fördjupat mig mer på vad jag vill ha till min kamera och tagit med en lista, det fans en hel del fynd, men det var så mycket folk och man fick så många intryck att man förmodligen gick förbi en hel del. Rosa fick tag på en liten käck power shot för 350kr med 8.mp. Helt otroligt bra pris med massa funktioner som minstingen skall ha med sig på Englands resan.

Det som var bland det häftigaste jag sett var nog att de skrivit ut bilder på canvas dukar. Det måste jag bara testa när jag fotat en bild som jag är helnöjd med. Man hade möjlighet att få sin favoritbild utskriven på (A2) på Epsons konstpapper! jag trodde det skulle vara helt omöjligt att komma åt där, så jag tog ingen bild med mig ( i bland är jag bara så KLANTIG) det hade hunnits med med lite tålamod. Så nästa år skall jag vara mer förberedd och ta med mig bilder på ett USB-minne och även testa  i canvas om jag inte gjort det innan.

Passade på att kika på alla böcker som fans om Photoshop och fastnade tillsist för en bok av Deke McClelland med över 4 timmars dvd lektioner. Har sett flera av hans kurser på YouTube. Så här skall tränas photoshop. På köpet fick man en deckare, den vill säkert min gubbe ha. Så jag hade riktigt roligt där jag gick och kollade på alla vackra bilder.  Ett stort Tack till  Boel_L som skickade rabattkuponger.  Hörs jag inte på ett tag så har jag fastnat i min Photoshop.

Den skall jag bara ha!

Måste bara ha!

När Lill‑polarn följde med mig ut för att fodra hästarna ville han stanna kvar på Tobias innergård och bygga en jättestor snölykta till Esmeralda. Så fort jag vände ryggen till började han rulla snöbollar för glatta livet.

Jag gick in till stallet och fortsatte i lugn och ro, tills jag hörde ett rasslande och ett skrapande utifrån. Jag tänkte först inte så mycket på det, mer än att stegen nog hade flyttat sig lite – men så hör jag:
“Hej å hå! Hej å hå!”

När jag tittar ut ser jag Lill‑polarn som hängt ett bal‑snöre runt den största istappen på hela gården och drar allt han kan för att få loss den. Stegen vippar till, och plötsligt dinglar han där – hängande i snöret under istappen! Han försöker svinga sig tillbaka på stegen men börjar tappa taget, så jag hinner precis fram för att hjälpa honom ner.

Han tittar på mig med gnistrande ögon och säger bestämt:
“Den måste jag ge till Esmeralda!”

Jag försöker förklara att istappar smälter, men Lill‑polarn var orubblig – den här skulle han bara ha. Tyvärr hade solen andra planer, och sakta men säkert blev istappen mindre och droppade allt mer.

Till slut var han så besviken att jag gick och hämtade mina plast‑istappar från julpyntet, tänkte att de kunde vara ett perfekt substitut. Men Lill‑polarn bara tittade på mig som om jag var tokig.

“Men dom kan man ju inte slicka på!” sa han och suckade djupt.