I dag ville Lill-Polarn prompt gå ut i förväg. Han skulle minsann visa att han kunde vägen och klarade sig alldeles själv ute. Jag tyckte det lät lite märkligt – jag vet ju att Lill-Polarn tycker att världen utanför tomtgränsen är hiskeligt stor, och han vill helst ha sällskap när han ska ut. På tomten går det väl an, men utanför tycker han fortfarande att det är lite läskigt.

Men nu ville han ut helt själv! Skumt, tänkte jag. Jag borde ha fattat att han hade något ofog på gång.

När jag och Shakira sedan gick vår runda hittade vi honom i viadukten – sprayandes för fullt! Vi ska inte gå in på hur förbannad jag blev. Visst, graffiti kan vara snyggt, men Lill-Polarn får definitivt inte smyga runt och måla på viadukter.

När jag frågade vad han egentligen tänkte, sa han att han bara ville “lämna sina tags”. Lämna sina tags?! Var får han allt ifrån? Är det tv:n som inspirerat honom, eller vad? Mina söner var aldrig så här jobbiga!

Lill-Polarn har länge varit sugen på att låna min kamera, men jag har tyckt att den är lite i tyngsta laget för honom. Efter mycket tjat, lock och pock – och en hel del släpande på diverse prylar för att komma åt kameraväskan – gav jag till slut upp och sa: okej då!

Villkoret var dock glasklart: stativet skulle användas, och inget bus med kameran.

Efter ett par timmars trugande lyckades han till sist få Shakira att sätta sig snällt framför kameran. Hon tycker fortfarande att Lill-Polarn är lite märklig. En liten figur utan doft som klättrar runt överallt? Det måste ju vara något skumt!

Visserligen försöker han fjäska med korv och köttbullar, men att lyda honom? Njaa, det får nog vara.