... dina symboler här ...

klara

Vi har tömt kokhuset nu, ja det är väl ett och annat kvar, men nu skall gubbarna komma åt att jobba därinne. Det är fortfarande en del grejer kvar från mamma som skall skänkas och köras iväg. Vi blev lite chockade över att det rummet som kommer bli vardagsrum är nästan lika stort som Tobias. Där ser man vad en massa skit kan göra, denna gången var det gubben som inte ville slänga.

Här bär våra söner för fullt och det går riktigt fort att få tömt. Gubben envisas med att han skall göra allt själv och det slutar alltid med att han ligger i soffan med ryggvärk. Han är ju inte så ung längre och väldans klen.   Nä! men varför bära mer än nödvändigt, när man har starka söner som behöver komma från datorn? och det skall bli Micael hus, så ju mera han hjälper till ju fortare får han eget.

Det har varit murbruk på väggen, men den har släppt helt och på golvet är bitvis bräderna borta. Men jag tror att de skall bila ner en bit här med. Dörrarna är jätte låga, så det är tur att inte Micael är så lång. Är så himla spänd på att se när de är klart och de har satt in en trappa till övervåningen. Trappan köpte vi för ett tag sedan på Hammars trä begagnad. Priset var så lågt att vi köpte den trots att vi visste att det kunde ta tid innan den skulle upp. Men nu verkar det hända grejer

De är för goa!

Micael har besök av tjejen igen och han är för rolig med att hitta på små överraskningar. Mina söner är verkligen som natt och dag. Tobias har gubbens lugna sävliga sätt. Det ordnar sig, tar det sedan o.s.v.  Micael är som mig. Saker skulle varit gjorda igår, älskar att pyssla och hitta på ting. Men båda två har gubbens humor, som kan vända världens krissituation till något man skrattar åt med motiveringen ”Shit happens!”

Oj! vilket jobb de har gjort.

När jag kom hem idag så tog jag mig en ordentlig titt på vad gubbarna har gjort. I går han det att mörkna och det var så mycket annat som skulle göras. Men nu gick jag ut med desamma, och jag är verkligen nöjd. De gamla träden och resterna av den fula kastanjen som blåste ner under stormen Gudrun, har de röjt bort.  Nu ser det väldigt rent ut och det finns möjligheter att bygga en uteplats till Micael om han vill ha det. Jag är imponerad att gubbarna jobbade så fort, men ändå så lugnt. De har hjälpt oss att ta ut den gamla pannan och jag blev lite förtjust i luckorna. Man kanske kan hitta på något med dem? lika bra att blunda och låta dem åka iväg med pannan, så man inte samlar på sig mera skit. Men häftiga är de!

Nu vågar även jag stänga av inkommande vatten…

Då har vi vatten igen i husen, de passade på att fixa till en huvudkran i kokhuset till in kommande vatten. Som det är nu måste man hoppa ner i en brunn och stänga av vattnet, det gäller att inte vara för tjock som den killen som skulle läsa av vattenmätaren, han skrattade så han vek sig när han ringde efter sin magra kollega. Det är ganska ovanligt att så antika kopplingar sitter kvar.  Gubbarna körde även bort den gamla kastanjen och skall fixa till en riktig parkering bredvid garaget. Det har tydligen legat gamla dräneringsrör, som skall leda bort allt vatten från Tobias tomt, som det var nu så rann allt vatten rätt ner på Kokhusväggen.  Om allt går som det skall, så kan kokhuset bli ett riktigt trevligt litet hus. Micael är så ruskigt förväntansfull att jag hoppas att inget går fel. Man får inte glömma bort att det är bra gammalt, med långvarigt dränerings problem.

Han började idag!

Jag blev så himla paff när jag kom hem idag, dräneraren kom tidigt i morse och vad jag trodde lämpade av grävmaskinen. Men han hade börjat att gräva idag och kommit riktigt långt, han har beräknat en vecka och gräver han så här fort så lär den nog inte ta längre tid. Han skall gräva baksidan och ner till framsidan.