Måndagar är bara så jobbiga. Kom till jobbet i morse och kände mig lite seg redan från start. Inte blev det bättre när första gubben jag mötte utbrast:
— Oj! Du har inte sovit så bra i natt va?
Där kände jag direkt att nu skiter jag i det här och går hem!
Som om det inte vore nog har gubben lyckats smitta Lill-polarn med sin förkylning – och jag vet faktiskt inte vem av dem som snarkade värst i natt. Jag sa flera gånger till Lill-polarn att ta på sig mössa och halsduk innan vi skulle städa stallet, men nejdå! Han frös minsann inte, för han var ju en riktig viking som pallade med allt.
När jag kom hem senare fick jag mig ett gott skratt. Där låg Lill-polarn nedbäddad under världens tjockaste filt, röd om näsan och med ynklig blick. Jag tände en brasa åt honom, men elden ville inte riktigt ta sig. Då trampade han ivrigt luft med bälgen för att hjälpa till – och så fort lågorna steg hoppade han snabbt ner under täcket igen och utbrast:
— Ni tjejer snackar om att föda barn. Ni skulle bara veta hur det är när en man blir riktigt förkyld!
Hmmm… han har nog kollat lite för mycket på tv-reklam under sin feberdimma!
