• Kärringonsdag

    Börsåsgrottorna

    Min onsdag idag och jag tänkte vi skulle titta på grottor i Hällesåker. Jag sökte på sevärdheter i Lindome och hittade detta.

    Börsås grottorna
    Från Börsås berget har man vidsträckt utsikt och kan se Lindome ån slingra sig fram. Tar man sig upp på berget så finner man en stig som leder ända in i Börsås grottan som bildades någon gång under istiden. I området finns ekskog och på västra sidan om Börsås berget finns fina ängar och hagar.

    Vägbeskrivning:
    För att komma till Börsås grottorna kan man cykla eller ta pendeltåget till Lindome centrum och därifrån ta buss 763 till Hällesåkersskolan. Vid Hällesåkersskolan finns även parkering.

    Sagt och gjort vi parkerade vid skolan och hade ingen aning om vad vi skulle ta vägen sedan. Vi gick upp vid ett hus och frågade farbror som stod och grejade vid sitt garage. Han tittade på oss som vi kom från planeten Mars när jag förklarade att det skall finnas ett berg med vacker utsikt så man kunde se hela Lindome ån. Han pekade upp från sin tomt och sa att för 15 år sedan så kunde man se hela Lindome, men nu var det helt igenväxt men ville vi traska runt där så okey? Den kanske kunde vara roligt för 3 snurriga kärringar. Han tittade på våra skor och ruskade på huvudet och när vi sa att vi glömt kaffet men hade bulle med oss så såg det ut som han hade löst att stänga den gamle grinden som han hade på tomten. Vi var tvungna att gå över hans marker för att komma upp till berget, med andra ord redan där borde vi fattat att vi gått lite fel. Han släppte i väg oss med uppmaningen att hålla vänster och inte vela bort mot taggtråden åt höger. Vi traskade iväg och upp i berget och fick se en vidunderlig utsikt. Men Lindome ån den såg vi överhuvudtaget inte.

    När vi stod uppe på berget kunde vi se ned i farbrorns trädgård och vi vinkade till honom, han i sin tur pekade mot ängarna där 3 rådjur gick och betade. Vi såg att farbrorn hela tiden höll ett öga på oss så vi tänkte att det är bäst att vi går förbi huset på väg hem igen så han inte tror vi är kvar på toppen.

    När vi var på väg ner hörde vi några barn uppe på berget till höger och tänkte att där måste det ju vara något spännande, så vi traskade ditåt och började klättra uppåt på de stora stenblocken. Rosa och Elvy väntade en stund innan de började klättra upp så Shakira och jag fick sitta och vänta en stund innan de kom. Jag har lite cellskräck så jag var lite osäker på om jag skulle våga gå in, men efter att kämpat sig upp så ville jag inte sitta på utsidan medan de andra gick in. Rosa klättrade in först med hjälp av skenet från sin mobil. Hon såg att det fans ljus så hon tände dem och då kunde jag inte hålla mig längre och klättrade ner. Det var en mysig känsla att stå i grottan med alla ljusen tända. Det var lite för högt hopp för Shakira att ta sig ned så hon väntade på utsidan. Men hon gjorde flera försök att ta sig ner, så hade vi varit där längre så hade hon allt hoppat in.

    När vi gick ur grottan såg vi ett rep som man kunde hålla sig i när man klättra upp. Vi hade gått helt fel väg till grottan och det fans flera stigar högre upp på berget. När vi kom förbi farbron så kom han fram och pratade, det var som vi misstänkte han hade suttit och väntat på oss och var nöjd att vi inte hade irrat iväg uppe i skogen. Vi berättade om grottan och han undrade hur i all världen vi kom upp till den? med tanke på hur han talat om att vi skulle hålla till vänster. Han blev bekymrad över att vi hade gått igenom den? Vi berättade att men inte kunde gå igenom och funderade på om vi pratade om samma grotta. Jag tänkte att jag måste söka information om grottan så fort vi kom hem, vi måste ha varit helt ute och cyklat. Fabrorn sa att vi absolut inte fick gå igenom den, den är riktigt lurig. Detta hittade jag sedan om grottan.

    BÖRSÅS
    Här på Börsås berget finns flera sevärdheter: en steninhägnad terrass, en mycket omtalad blockgrotta och en fornborg med vidsträckt utsikt. Bra skor eller stövlar och oömma kläder behövs, för man måste klättra uppför bitvis branta och ibland hala sluttningar.

    Förstod varför farbron log åt våra skor och ruskade på huvudet.
    Alldeles intill berget finns en steninhägnad terrass vid bergskanten. Det är en inhägnad, där kreatur ( till exempel får eller kor ) har stängts in ibland.

    Där skulle vi definitivt inte gått igenom.

    Ett stycke längre bort och upp finns ( Börsås hål ) eller ( Börsås grotta), en blockgrotta, som har bildats av nedrasade stenblock. Mellan blocken och bergssidan finns ett mellanrum, som utgör själva grottan. Öppningar finns åt två håll, men rasrisk föreligger. Vi avråder därför från att gå in i grottan!

    Därav farbrons förskräckta blick när vi pratade om grottan

    Uppe på berget finns fornborgen, som har givit berget dess namn, Burgsås, vilket har blivit Börsås. Borgen består av en bergshöjd, som skyddas av branter på de flesta sidor och av stenvallar, där berget är mer långsluttande. Härifrån har man vidsträckt utsikt över Hällesåkers dalen.

    Det var helt rätt och utsikten var kanon  🙂

    Men den grottan vi var inne i var i alla fall inte Börsås grotta utan någon annan liten grotta. Vi skall kolla upp lite närmare någon annan dag och försöka hitta rätt väg. Vi måste ha kommit bakvägen på något sätt, det borde funnits skyltar om det tillhör en av Lindomes sevärdheter. Men roligt hade vi.

  • Kärringonsdag

    Vilse i Tigerdalen

    Idag delade vi oss på kärringträffen och samlades hos mig senare på kvällen. Rosa skulle på student fest och tog kort på vägen dit. Hon hade haft det trevligt och ätit gott.

    Rosa skriver mera i sin blogg. Mums det ser jätte gott ut.

    Elvy hade kommit på den briljanta iden med att vi skulle till Tigerdalen och ta kort på varsin sida av en bäck som rinner där. Hon tyckte det skulle bli spännande att se vad vi valde att ta kort på. Jag tyckte det var en kanon idé men var lite orolig med tanke på att jag är specialist på att vela bort mig.

    Denna solblekta återvinnings skylt tycker jag är jätte fin och det kändes härligt att gå jämte bäcken.

    Elvy sa att vi skulle se varandra hela tiden så det fans inte en chans att jag skulle kunna försvinna. Trodde hon ja! Jag gick längst bäcken och fotograferade och ibland svängde min stig åt ett annat håll men gick sedan ned mot bäcken igen, så jag började koppla av och fotograferade för fullt.

     Till sist kom jag fram till en massa tallar som hade vält och började gå runt träden för att komma ut på stigen igen, det jag inte visste var att Elvy stig skulle ha mött min bland träden. Så jag fortsatte på min stig och Elvy stannade bland träden, hon hade bott i Bifrost i många år så hon visste vart hon var och att det var tänkt att vi skulle mötas där. Jag gick en bra bit innan jag tyckte det var bäst att vända så jag inte hamnade i Botaniska trädgården i Göteborg. Det här är så typiskt mig. Skönt att jag tog Shakira med mig och att hon är bra på att bakåtspåra, så jag förstod på hunden att vart Elvy måste ha tagit kort och vilka broar hon gått över.

    Det var en härlig promenad på ett par timmar och jag fick många kort, jag funderar på att införskaffa mig kompas och lära mig hitta lite bättre. Jag är lika velig i staden och går alltid ut från en affär och går åt det hållet jag kom ifrån. Men till sist kom Elvy gående och ruskade på huvudet.

    Här kommer de sista bilderna, trodde inte jag skulle få med ekorren men fick med den på 1 kort av 4.

    Vi hade riktigt rolig idag även om jag kände mig något ensam bitvis i skogen. Det här är en grej jag kan tänka mig att göra om men helst i en skog jag känner till och inte för långt ifrån civilisationen.