Som Rockwell

Jag gick upp lite extra tidigt idag, dels har jag haft lite ont i ryggen och då tycker jag det är så gott att duscha supervarmt och ta mig en kopp kaffe i lugn och ro innan jag åker till jobbet. Medan jag duschade hörde jag ett himla oväsen och slamrande, och jag började se det ena scenariot värre än det andra framför mig. Men det var i alla fall ingen risk att Lill-polarn tömde kylskåpet igen så ont i magen som han hade haft i går.

När jag kom ut så satt Lill-polarn och målade ett självporträtt. Han hade tittat i min  Norman Rockwell- bok och sett hur han målade själporträtt.  Lill-polarn var så fokuserad och såg så lycklig ut att det kändes fel att släpa honom till jobbet.  Jag får väl gå och hålla tummarna att han inte målar om mitt vardagsrum, om inte annat så får jag hoppas han väljer gult i så fall, för den färgen kan jag tänka mig. Jag begriper bara inte hur han lyckades få upp min gamla pysselkoffert?, den är både stor och tung.

Så typiskt att jag inte hade kameran i högsta hugg när Tobias kom med en likadan pysselkoffert till Lill-polarn fast i lagom storlek. Jag hade haft den kofferten när jag var liten, sen Tobias och Micael och nu då Lill-polarn.  Jag trodde Lill-polarn skulle ramla ner från sin sittplats av böcker. Wow! vilken lycka!