När Tobias äntligen kom ner släntrandes idag ville Lill-polarn absolut hjälpa till att tömma rummet. Han har aldrig fått vara där inne förut, så det här var förstås jättespännande.
Tobias såg mest uppgiven ut och suckade: “Shit, var ska jag börja?”
Jag sa bara åt honom att ta det han ville ha och kasta resten på golvet – vad som helst, bara det började hända något, så jag kunde städa ur. Jag kände mig faktiskt minst lika desperat som matadoren i Disneys Ferdinand!
Lill-polarn sken upp som en liten sol och började kasta CD-skivor omkring sig, medan han for runt som en virvelvind för att hinna snoka igenom allt innan Tobias hann plocka med sig det. I hans ögon var rummet som ett hav av spännande skatter – och allt skulle förstås sparas.
Efter en stund hörde jag hur irriterad Tobias lät däruppe, så jag började gå upp för att kolla läget. Men jag hann bara halvvägs i trappan innan Lill-polarn kom farande, helt skräckslagen!
Tobias hade tydligen tröttnat på Lill-polarns kaxighet och satt scream-masken runt lampan. Stackars Lill-polarn – han hade blivit dödsrädd och gömt sig hos Shakira. Fy tusan så taskigt gjort!
Nu har han i alla fall fått lite godis som tröst, och Tobias har visat hur mediastolen fungerar. Så nu sitter Lill-polarn där, inlindad i en filt, och lyssnar på sagor medan Tobias håller honom sällskap.
