... dina symboler här ...

Eklandagården

I dag var det invigning på Eklanda gården, äldreboendet som mamma bor på. Det började med att duon 2 Pettersson sjöng kända låtar. Normalt sett brukar jag ha svårt att sitta still på sådant här, men alla pensionärerna var så vackra där de satt och lyssnade. Hela salen var fylld med inneboende och anhöriga. Det var så härligt att se mammas nöjda och förväntans fyllda ansikte. Duon sjöng väldigt vackert och berättade lite historia om låtarna emellan sjungandet. Detta skall Eklanda ha 1 gång i månaden och det är helt fantastiskt att samla alla avdelningar på detta sätt. Jag tyckte det fullkomligt strålade om alla äldre som satt och lyssnade.

Sedan blev det tårta och kaffe. Stor eloge till Eklanda som ordnar sådant här för de inneboende, det är en sådan stor förändring mot hur mamma hade det innan. Nu ser man riktigt hur mycket mer harmonisk mamma har blivit och att personalen verkligen bryr sig. Innan hittade vi mamma själv vid ett stort bord med saften rinnande över sig medan 3 personal satt 1 meter bort och inte brydde sig. Det gör ruskigt ont att se en sådan grej och man blir så skit förbannad. Så idag hade jag en riktigt trevlig kväll med mamma och vill hälsa ett stort tack till Elvy som alltid ställer upp och följer med. Det kan vara lite svårt att få kontakt med mamma ibland och då brukar jag och Elvy sitta och små tjabba, det brukar inte ta lång tid innan mamma kvicknar till och blir nyfiken på vad vi tjabbar om. Så Elvy är ett stort stöd att ha med sig och jag känner mig riktig lyxig att ha en sådan kanon kompis som ställer upp.

Elvy har köpt sig en digitalkamera idag, så korten som är med här kommer från Elvy.

Brev 2

Hua har röjt som en galning på loftet och en massa ligger på utsidan som skall iväg till tippen. Vi skall hämta ett lass hö först till hästarna, sen kan jag fylla transporten med skit. Jag har packat om det som skall sparas och det som barnen skall ha så småningom. Men nu börjar det bli plats att ta upp det som är i kokhuset så vi kan börja renovera där. Rosa har en kompis på sitt jobb som är jätte duktig på tyska och han har översatt ett brev som jag har fått från min biologiska pappa och idag hittade jag brev nummer 2 som jag skall lämna till honom. Det är skönt att få breven översatt av en neutral person och inte någon som läser en bit och sedan slänger in sina egna synpunkter. Har fått brevet översatt av en person som tyckte det bara innehöll dåliga bortförklaringar. I själva verket är det ett jättefint brev och jag är ganska spänd på var det står i det andra.

Jag och min bror är adopterade från Tyskland när vi var 5 och 6 år. Fick de här breven när jag var 20 och fortfarande kände mig ruskigt vilsen efter att min bror hade dött. Han var den enda länk jag hade till mitt biologiska ursprung och som man kunde bolla gamla minnen med. Vi har haft på känn att vi har en bror till men jag fick inte det bekräftat förrän min bror dog. Vi den tidpunkten så kände jag mig bara så förbannad på att alla hade hållit tyst och att vi aldrig pratade om min adoption. Det är jättefint att folk vill adoptera men att hålla tyst om ens ursprung och att man har fler syskon är fullständigt idiotiskt. Nu var det väl så det funkade på 60 talet och man får väl smälta det och gå vidare. Rosas kompis skall göra ett nytt försök och se om han kan få fram lite om mina biologiska föräldrar och min bror. Nu är jag så mycket äldre och ser helt annorlunda på det och det känns bra att veta att han inte lägger in egna synpunkter utan att jag får informationen som den är.

Elvy behöver nog nya glasögon?


I dag var jag och Elvy och satte upp tavlor för mamma. Elvy hade sina glasögon med sig men förmodligen så behöver hon dubbla styrkan på dem, jösses till att mäta snett . Mamma var ganska trött men vaknade upp allt eftersom jag och Elvy tjafsade om hur tavlorna skulle sitta och vem som mätte sämst. Elvy kom med den smarta iden att sätta tavlorna lite hur som helst och inte så stelt och symetriskt som jag brukar göra. Det blev riktigt fint när vi var färdiga. Jag visade henne collaget som jag hade gjort på henne när hon flyttade in och hon sken upp som solen i Karlstad. Mamma gillar starka färger med mycket att se på och collaget blev hon riktigt glad över. Jag tänkte att jag kunde trycka ut 2 A4 collage varje gång jag kommer på besök och samla det till ett stort album. Mamma har inte riktigt gillat de gamla foto albumen men gillar att se på bilder. Likväl som jag skriver i bloggen kan jag ju göra collage till mamma om vad jag gör och hur det går här på gården. Jag har en Digital Scrapbooking sida här som jag har börjat med att göra collage på djuren.

Flytten

Äntligen är mammas flytt klar och det nya äldreboendet verkar jättefint med väldig go personal. Det har varit tufft för mamma att bli flyttad på detta viset när hon inte kan förklara i ord vad hon tycker. Men idag möttes vi av ett jätte leende och alla satt tillsammans och åt. Innan har hon varit för isolerad med personal som satt för sig. Nu kändes det jätte lyxigt att få ta mamma in på hennes rum med kaffe och bara rå om henne i lugn och ro, och veta att när vi åker så sitter alla tillsammans igen med personal. Så idag har jag och syrran tagit en god promenad med Shakira som har blivit eftersatt under flytten. Det finns ett ekorre par som bor i skogen och de blir så irriterade varje gång Shakira stannar upp vid trädet och sniffar runt. Jag tog ett par bilder men de blev lite suddiga. Jag promenerar på den vägen ganska ofta så jag får nog fler chanser att ta kort på dem. Nu skall jag tända en brasa och bara koppla av resten av kvällen.

Fin hjälp med att ta in höet

Claes-Olof hade varit och hämtat hö i Uddevalla igår och det låg kvar i transporten för det regnade så våldsamt på kvällen. Jag och Elvy hade besökt min mamma på hemmet, medan Claes-Olof övningskörde med Tobias. Jag satte på potatisen och bad ungarna om hjälp med att ta in höet. Uppenbarligen hade det fått för sig att allt höet skulle in innan potatisen kokat färdigt, för jösses vad de sprang .

Här är det Micael som springer och sliter och det kändes väl lite dumt att stå och maska med att ta kort. Höet kom in med en rasande fart och jag hade stora problem med att hänga med i deras takt. Synd att jag inte tog tiden, så jag kan sporra dem nästa gång med att bräcka tiden.

 

Här är Tobias som övningskörde riktigt fint idag. Jag tycker det är kul när ungarna bjuder på sig själva och har roligt. De tyckte det var helt okey att jag la ut bilderna och vill läsa min artikel.  Annat för ett par år sedan då de sprang när jag kom med kameran och tyckte jag var skit jobbig.