Innan vi åkte in till Göteborg igår gjorde vi ett spontanstopp vid en secondhandbutik i Mölndal som bara har öppet på onsdagar och lördagar. Redan när vi svängde in såg vi bilar parkerade längs hela ån, och vi blev riktigt förvånade över hur mycket folk det var.
Men vilken butik! Helt enorm, proppfull med prylar och med fler udda lampor än jag någonsin sett på ett och samma ställe. Allt från glittrande plastbubblor till gamla glasglober med charmiga repkablar. Vi kunde förstås inte låta bli att köpa en klotformad lampa som gav ett helt magiskt sken.
Nackdelen med att Lill-polarn har en egen lastkärra, är att grejer sällan blir kvar där man ställt dem. Hur han lyckades snoka reda på påsen med lampan i har jag ingen aning om. Jag märkte inget förrän Tobias kom in och frågade varför jag gömt den häftiga lampan där!
Wow – inte ofta Tobias fastnar för någon inredningspryl, men han tyckte den hade varit perfekt på hans köksbord.
Då kom Lill-polarn ut och la sig i diskussionen.
— “Det där är min spålampa!” förklarade han stolt. “Jag hittade den i hallen med en matchande matta under bordet. Allt passade perfekt, så det måste ju ha varit till mig.”
Jag försökte förklara att det var en vanlig lampa, men han såg bara oförstående på mig.
— “Joho,” sa han allvarligt. “När jag tittade i den blev den alldeles gul – som himlen i Afrika! Och då sa den: ‘Jag vill stå på ditt bord.’”
