-
Det var det!
Jahupp! Då var semestern slut och det kändes som det bästa semestern någonsin. Men nu hade vi inte haft semester på 6 år så det var på tiden. Men denna semestern kändes faktisk lika overklig och fantastisk som den vi tog till Euro Disney med barnen. Det var strax efter all upprensning av branden och då hade vi heller inte haft semester på ett bra tag. Nu var sönerna hemma och det kändes väl lite konstigt i början men sedan så var det bara så mycket intryck överallt att man hade fullt sjå med att ta in allt. Det största var att få träffa min biologiska mamma och det var en riktig aha upplevelse.
Det visade sig att vi var så lika till sättet att det var lite komiskt. Mamma är ju 71 men for runt som en liten skottspole. Jösses! Vilken energi! Hon jobbar dessutom 4 timmar? om dagen för att pensionen är så låg. Hon borde få njuta av sin pension och inte jobba. Nu har hon en trea men hon värderar space väldigt högt precis som jag och hemmet var så himla sött. Det var så roligt att få se hur hon hade placerat ut mina scrapping presenter och hur väl de passade in. Köket och badrummet gick i kornblått och mjukvitt. Jag hade lätt kunnat flytta in där och stormtrivts. Så min storebror Michael, jag och mamma har samma energi, temperament och är envisa som åsnor på gott och ont.
Min storebror Svenerik var mycket mjukare till sättet men även han var energisk men inte riktigt så enveten. Eller så var det så att vi kompletterade varandra så bra under uppväxten att jag upplevde honom som så mycket mjukare på grund av att han hade sådant tålamod med allt jox jag ställde till med. När jag och Elvy t.ex. vurpade med hans motorcykel så suckade han bara och ruskade på huvudet. Sa “typiskt tjejer” och frågade om vi var skadade. Jag och Elvy blånekade och sa att vi mådde prima! Vi skall inte gå in på hur mörbultade vi egentligen var och hur motorcykeln såg ut! Hua!
Så hur min uppväxt än har varit har jag lärt mig att bitterhet och hat kommer man ingen vart med, snarare så drar den bara ner en i skiten mer och mer. Har växt upp med så mycket bitterhet att det gör lite ont när min bror och mamma inte har pratat med varandra på 25 år. Men det är deras problem inte mitt! Känner så väl igen deras korkade argument över varför de är bittra…..men som sagt, det är deras problem.
Bättre att sikta in sig på att försöka träffa dem så mycket som möjligt och att allt flyter på utan konflikter.
Underbart att få träffa Min bror och Thabea igen. Thora var i Bulgarien och på semester och åkte samma dag som vi kom till Tyskland. Brossan har full upp med att renovera sitt hus så det verkar som våra liv följer samma spår fast i olika länder. Såg på en bild att vi står på samma sätt med benen 🙂 och vi blir lika ilskna när vi tänder till. Han menade på att jag absolut inte vill se honom arg! Han glömde bort att vi är släkt, jag fattar precis hur arg han kan bli och han borde tänka på att jag har samma temperament och inte bara titta på hur liten jag är! Man blir liksom blåst då 🙂
-
Mina föräldrar
Det känns lite roligt att lägga upp bilderna på mina föräldrar. Detta kortet på min biologiska pappa är det enda jag har. Tycker nu att det är jättefint men var väl lite klyven då jag fick det. Min bror Svenerik hade precis gått bort och jag kände väl egentligen att det kunde kvitta att söka några rötter. Nu är min pappa död sen flera år och jag vill inte göra om samma misstag med mamma.
Är himla glad att jag fann min storebror Michael <3 sedan får väl information om mina släktingar komma undan för undan om jag ens får reda på något? Känns som om jag alltid kommer att vara något udda ufo! Kommer i alla fall att göra en canvas på mina föräldrar att ha i hobby rummet.
-
Funderingar
Fick ett brev från Tyskland idag och denna gången var det betydligt större text, så vi kunde översätta det själva efter lite klurande. Det är att meningarna blir väldigt omvända och dåtid och nutid mixas ihop. Hon har har varit sjuk i vad vi fick till bältros ( Kopf-Gurtelrose ) som tydligen kan sätta sig vid ögonen också! Jag har annars hört att man kan få det runt magen. Detta är något hon har haft problem med i många år. Skall kolla med en på jobbet så jag inte är helt ute och cyklar.
Sen fick jag sjukhuspappret på min bror när han föddes och det var uthämtat för 5 år sedan. Hoppas verkligen inte att anledningen de inte pratar med varandra är för att de dolt en massa. Det här nedtystandet som mina föräldrar körde med i alla år, och alla funderingar man hade som man bara kunde prata med brorsan om, var ganska jobbigt. När han dog kände man sig så förbaskat halv, allt ställde sig på kant och det kändes som man skulle explodera.
Av en slump tittade jag på Världens adoptioner som går på kanalfakta. Det handla om ett par som ville adoptera en äldre pojke på 5 år. De var lite osäkra för de hade hört att äldre barn inte fäster sig så vid sina nya föräldrar! Hmm! Beror ju på hur man blir bemött! Tystnade om ens ursprung skapar bara gigantiska hål. Är man öppen blir ju även barnet oftast öppen. Men när den här lille pojken skulle ta farväl av sin biologiska storasyster var de nya föräldrarna definitivt inte beredda på smärtan i storasysten. De hade innan pratat om hur fint han kommer att passa in i deras familj! Hans nya syskon o.s.v , hur bra han nu skulle få det. De hade inte tänkt på vilken smärta det innebar för hans biologiska familj. Oftast fins det ju en orsak till att man tar ett beslut om att adoptera bort.
Jag har lite blandade känslor för det här. Visst skall folk adoptera men jag hoppas verklige att rätten om att veta sin ursprung följs bättre. För min del är det väl tur att mamma blev så senil att jag fick se en så mycket mjukare sida av henne och att jag var hos henne såpass mycket under de sista åren.
-
Har en bror :)
Har fått brev från Tyskland igen och jag har problem med att tyda dem och översätta. Så jag åkte direkt ned till Rosa som faxade över brevet till sin kompis. Det roliga är att jag har en storebror som heter Michael ( samma som sonen ) och även gubben och den äldste sonen har Micael i sina namn. *Tufft*
Det var ett ganska kort brev och min biologiska mamma har tappat kontakten med Michael då han flyttade till Amerika för 6 år sedan. Nu kan jag antingen ta kontakt med frälsningsarmén igen eller söka lite på nätet. Rosa och jag hittade 3 på facebook med rätt namn, så till dem har jag mejlat, få se om det blir napp annars får det bli frälsningsarmén.
Hon skulle höra av sig igen och då skicka kort, han som hjälper mig att översätta tror hon behöver tid att smälta informationen, medan jag har himlars bråttom och vill veta allt. Kan ju också vara att hon blev lite ställd att vi mins en bror? hon har ju inte haft någon som helst information att ge min äldre bror om han har undrat var vi blev av, fy tusan vilken knepig situation. Nej nu måste jag fodra mina pälsade troll och glädjas åt att jag faktiskt har en bror till. Det känns bara så underbart och viktigt för mig.