... dina symboler här ...

Hyssnaleden

I morse kände jag mig så rastlös och satte mig och tittade i en bok om vandringsleder. Läste lite om Hyssnaleden och tänkte att den blir nog kanon att ta en sväng på. Jag parkerade vid Hyssnas gamla kyrka precis vid stenbron, älskar sådana broar. Där mötte jag en herre som förmodligen skulle kolla till Hembygdsmuseet? Han gav mig en broschyr om Hyssnaleden och poängterade också att där fans en karta med alla sevärdheter och att allt var ordentligt markerat. Himla gulligt av honom, han berättade att leden var 4 mil och pekade ut vilket håll jag skulle börja gå åt. Jag kände väl inte riktigt för 4 mil och berättade för honom vad jag ville se i fösta hand. Så det blev till att börja gå åt andra
hållet.

Jag gick upp på berget så jag kunde se över Surtans dalgång. Det jag gillade allra mest med den här leden var att den var extremt välskyltad och ordentligt markerad. Jag går ju ganska ofta vilse och har svårt att hålla koll på vilket håll jag kommer ifrån, så den här leden var rena drömmen för mig och jag kommer definitivt gå här fler gånger. Nu gick jag bara småbitar med vill absolut gå hela leden. Det var också något som herren tipsade om, att jag kan parkera vid olika ställen och på så sätt dela upp hela slingan. All information men bra vägbeskrivningar fans i broschyren som jag fick.

Enda minuset var att man måste gå igenom en kohage, men de låg och tryckte i andra ändan så det var lugnt. Både Shakira och jag njöt för fullt av promenaden och det såg så härligt ut när Shakira satte fart bland träden, det här var precis vad vi båda behövde. När vi kom fram till   kvarnen luktade det bullar och jag kände att jag började bli hungrig. Jag kommer att ta hit gubben någon dag så vi kan sätta oss och äta i lugn och ro, här var verkligen fint.

Bäst att passa på!

Borstar i ordning Shakira

Det har regnat och åskat här i omgångar, så tvätten fick inte hänga ute särskilt länge i dag. Lill-polarn fick rusa ut med gubben för att snabbt få in allt bara en kvart efter att de hängt ut den. Och det var en händelse av dignitet, om man frågar honom. Jag fick höra historien minst fyra gånger innan han var nöjd med min uppskattning över vilken hjälteinsats han gjort. Pust!

Shakira, som löper just nu, har varit lite hängig och trött. Lill-polarn passade därför på att borsta igenom hennes päls – för när hon väl ligger stilla gäller det att ta tillfället i akt. Hon blundade nöjt medan han borstade, och jag tror de båda tyckte det var ganska mysigt.

Men sedan kom den där klassiska Shakira-grejen. Hon har alltid haft en förkärlek för att rulla sig på saker och individer hon tycker om. Det fick Rosas föräldrars lilla toypudel erfara en gång när hon var valp – en mycket platt men lycklig liten pudel, kan man säga.

Shakira är världens snällaste, men när en Eurasier bestämmer sig för att visa kärlek genom att rulla sig över någon, då blir det lätt… mycket kärlek på en gång. Varken lilla Smulan eller Lill-polarn var särskilt roade av att bli halvt mosade av en fluffig, lycklig bjässe. Men jag kunde inte låta bli att skratta lite åt scenen ändå – det är så typiskt Shakira.