Nästan en ända med förskräckelse!

Usch! det tog ett par timmar för Lill-polarn att gå ner i varv igår och jag var lite fundersam på om jag verkligen skulle skicka med Lill-polarn till bion igen. Men han såg så bedjande ut att jag gav med mig. Och han lovade att inte springa runt i foajén alldeles själv. Det började ju riktigt bra och han höll sig i skinnet ( vilket skinn? ) hela tiden.

Men frampå eftermiddagen försvann han bara. Gubben letade och letade men såg inte röken av Lill.polarn. Till slut när han hade letat igenom hela bion och precis gick förbi toaletterna så hördes inifrån: Ta ra ra bom ti rej, ta ra ra bom ti rej. Och ni kan ju gissa vem som var där inne.

Lill-polarn var helt fascinerad över att bion hade Lill-polar-anpassade toaletter och att han hade känt sig som en kung när han satt där och tronade, det enda han tyckte var lite kasst var att det inte fanns något att läsa! det skulle han ringa in och klaga på och att dasspappret kunde ju varit lite mjukare och vad skulle man med den konstiga borsten till? den stacks ju bara?