Äntligen fredag! Jobbet har halverat städningen för den andra städerskan och verkar nu förvånade över att det blir så smutsigt. Det finns verkligen inga ord för det resonemanget. Just nu känns jobbet som en riktig energitjuv – jag blir matt bara av att tänka på det.
När jag kom hem var jag trött och eländig, men där stod Lill-polarn – full av överskottsenergi och pepp på att göra tusen saker. Fast i dag var han faktiskt bara för go. Han hade hämtat stenar till dammkanten, så jag slapp gå och bära, och kunde i stället sitta en stund i solen och bara njuta.
Sen drog han igång sina vanliga, tokiga skämt. Jag ska erkänna att jag i början bara log av ren ansträngning. Men när han kom springande med några gamla svampar, satte fast en på foten och illvrålade att han fått “kraftig fotsvamp” – och att han behövde minst elva och en halv bulle som kompensation (helst med mormors hosta i mitten) – då kunde jag inte hålla mig längre.
Jag skrattade så tårarna rann. Ibland är han bara en riktig liten juvel och glädjespridare – precis vad man behöver efter en lång vecka.
