... dina symboler här ...

Vår julafton

Vi hade en riktigt lugn jul i år. Micael var i Stockholm hos Nina, så det var bara Tobias med till Uddevalla. Vi var hos Claes-Olofs mamma och moster där vi åt jul mat och sedan åkte vidare till Vänersborg. Vi tog bara en fika men det var ändå trevligt, det blir lätt lite för mycket stress om man skall flänga hit och dit. Jag vill gärna vara hemma till fodringen, även om jag hade fixat backupp i år. Man kommer alltid senare hem än man tänkt sig i alla fall, så även i år. Tusen Tack Monica för att du fodrade.

Men det var härligt att komma till dukat bord och bara koppla av. Som tradition gör jag absolut ingenting dagen efter julafton, mer än att kolla på film och äta mig rund. Till och med Shakira har blivit smittad av denna slapphet. Fast det är klart det regnar här och är riktigt slaskigt ute, så de flesta vill väl sitta inne och koppla av. Skall göra ett litet ryck och ta bort kaffekopparna från bordet, promenera med Shakira, fodra och sedan intaga soffan igen. Härligt! Älskar den här dagen.

Stora softa dagen.

Smaka

Det här är bland de bästa dagarna på året – en sån där dag då man gör absolut ingenting! TV-kanalerna är smockade med julfilmer, man småplockar och bara myser runt. När barnen var små var de helt uppslukade av sina julklappar och sprang runt i pyjamas hela dagen.

Nu är det bara Lill-polarn och Esmeralda hemma. Lill-polarn var snabb att sno chokladasken vi glömde ta med till Uddevalla, så nu sitter de och tittar på Eloise at the Plaza medan de vräker i sig choklad. Han har försökt sno filten med armar som vi fick av Tobias, men den tänker jag ha på mig idag!

Snart fixar jag skinksmörgåsar och lussebullar, sen dyker jag ner i soffan och zappar mellan kanalerna. Lill-polarn sitter som en liten kung i fina soffan och har beställt varma smörgåsar till Esmeralda, bullar till sig själv och stor choklad. De planerar vad de ska hitta på hos Wumba Wu i Afrika.

NU?

lyser

Oj oj! Lill-polarn har sprungit fram och tillbaka från den öppna spisen – mitt nystädade hem är fullt av små fotspår. När man följer spåren funderar man på hur han tänkt? Alla lister under köks skåpen var framdragna, vedspis luckorna öppna och … dörrkarmen vid toan fattades på?!

– Men Lill-polarn? Varför har du gjort så här?

– Det krafsade ju! Det måste varit tomten som ville lämna julklappar till mig!

Jag skulle just ge en förmaning när en liten, förskräckt mus rusade över golvet.

– Oj Lill-polarn, väldans annorlunda tomte i år!

Han lommade besviket bort till julklapslådan vid granen – när det plötsligt bankade hårt på dörren! Lill-polarn ramlade rakt i lådan. Där stod tomten och räckte över ett paket. Wow! Ni skulle sett hans min – stel av nervositet tills jag fick hjälpa honom ta emot alla paketen.

Paket vaktaren!

Paket vaktaren

Precis hemkommen från en härlig promenad med Shakira hörde jag Lill-polarn gasta för fullt: Vi har en gubbe sittandes i granen! Hmm, trodde gubben åkt till jobbet? När jag kom in till datarummet stod Lill-polarn med hela huvudet inkört mellan grenarna, studsar på julklapslådan så pyntet rasar ner.

– Ahh! Du menar julklappsvaktaren?

– Vaa? Finns det en sådan?!

När pojkarna var små – speciellt Micael – hade de svårt att låta granen och paketen vara, så vi satte upp en tomte som vakt. Traditionen har hängt med alla år, och nu hade gubben placerat tomten runt stammen. Lill-polarn har labbat runt vid granen hela dagen.

Ett paket hade råkat öppna sig lite i hörnet – bara typ så där – och Lill-polarn skulle tejpa igen det till imorgon när han plötsligt kände en stickande känsla. Han stirrade rakt in i paketvaktaren och höll på att få chock! Han hade varit så fokuserad på pynt och paket att han missat när gubben satte dit tomten igår.

– Skall han inte gå och lägga sig snart?

– Nej, han sitter på helspänn hela natten och kollar paketen!