... dina symboler här ...

En Sväng till Ätran

Rosas pappa fyller år och vi åkte med ner och grattade honom. Käkade härlig smörgåstårta och allmänt satt och gottade oss. Sen tog vi en promenad i trädgården medan Elvy for runt med min kamera. Jag tycker att jag brukar krypa på blommor o dylikt men Elvy måste varit bra nära humlan när hon tog kort. Hon var så uppslukad av den stackars humlan som blev så stressad att pollen flög åt alla håll och kanter. På en del bilder ser det ut som det snöar runt humlan.

Rosa och jag passade på att länsa en krusbärsbuske, grenarna såg lite tunga ut så vi plockade bort alla bären. Grenarna blev glada medan magen sa aj, sen kom Elvy och undrade var krusbären var! Ja det gäller ju att hålla sig framme! Smulan den lilla pudeln behövde ansas i ansiktet och då tog Rosa över kameran. Hon har dille på att ställa in kameran på sport, så att den låter som en kulspruta.

Det finns till och med snuttar på You Tube om vilken kamera som har häftigaste ljud?!! Hmmm! Nikon låter ett strå vassare än Canon, men Canon är självklart bästa kameran. Skall skicka mängder av sånt till Rosa, hon verka gilla ljudet och det är det första hon ställer in när hon kommer åt kamera!!

Vi hade det stört mysigt men det var en krock på hemvägen så vi blev sittandes i kö en halvtimme, tur att Rosa hade glömt kvar Metron i bilen.

Wow!

Lill-polarn och Pepper skördar squash

När jag gick ut möttes jag av en överlycklig Lill-polarn som stolt visade upp sin skörd – en riktigt gul och fin squash! Han ville genast springa bort till Micael och visa upp den, men Micael är hos Coffe, och dit är det en bra bit att gå. Man vet aldrig riktigt hur folk eller djur reagerar när en filur som Lill-polarn kommer farandes över gården.

– Men Pepper kan följa med och vakta mig!

Han såg så ruskigt besviken ut när jag sa nej att det stack till i hjärtat. Hmm… jag måste hitta på något käckt som han och Pepper kan göra här hemma istället.

Lill-polarn lomade in, med squashen släpandes efter sig, och släppte den framför Shakira som tittade misstänksamt på den gula klumpen. Jag hade ändå planerat att göra farmarbiffar i dag – och squash passar ju perfekt till!

Jag försökte fråga Lill-polarn vad han tyckte, men han var inte alls på humör att prata middag. Däremot lyste han upp direkt när jag föreslog att vi kunde göra en squashlykta. På ett ögonblick for han iväg till mini-pcn för att surfa efter mallar och idéer.

Nu sitter en lycklig liten konstnär vid köksbordet och karvar squash med tungan i mungipan – och jag tror minsann middagen kommer få en riktigt kreativ bordsdekoration ikväll.

Nässellarver

Nässellarv

Jätte fint väder nu på morgonen och jag passade på att klippa gräsmattan framför huset och en bit vid kokhuset. Gräset bakom huset har blivit så pass högt igen att jag tänkte sätta hästarna där ett par dagar och då kan Tobias klippa rent sin gräsmatta där hästarna inte har ätit. Hann inte bli klar förrän regnet började vräka ner igen. Tröstlöst när det skiftar så våldsamt. Börjar bli lite små förkyld och tänker koppla av resten av kvällen. När jag skulle rensa brännässlorna var de fulla av larver, så jag får vänta tills de försvinner.

Nässellarv

Jordgubbarna!

kofot

 

Rosa hade hittat massvis av mördarsniglar på sin tomt, så hon ringde mig och tyckte att jag också borde gå en ordentlig runda och kolla. Jag hittade inte så många, men de jag såg var riktigt stora – nästan lite obehagliga.

Medan jag gick runt på tomten hörde jag plötsligt ett krafsande ljud, och Shakira blev spänd som en fiolsträng. Vi smög bort mot kokhuset där ljudet kom ifrån – och där, mitt i all dramatik, står Lill-polarn i full färd med att bryta sig in!

Shit. Den lille vandalen har alltså gått och blivit kriminell nu också! Det börjar nog bli dags att leta upp hans släktingar innan han drar på sig allt för många belastningspoäng. När jag börjar skälla ut honom hoppar han till så att han tappar kofoten rakt på foten.

– Aaaj! Vad du skräms!
– Vad håller du på med egentligen?
– Jag ville bara se hur långt de hade kommit! Micael sover ju fortfarande!

– Är du säker på det?

För just då kliver Micael ut med kaffekoppen i handen – och får syn på rutan som Lill-polarn lyckats peta sönder. Han spärrar upp ögonen, rusar ut och ropar:

– Mina jordgubbar!!!

Sen försvinner han som en oljad blixt ut mot landet.

– Så där ja, säger Micael nöjt när han kommer tillbaka. Nu kan man ta sitt kaffe i lugn och ro igen.