... dina symboler här ...

Lille Pepper

av

Micael med Pepper

I dag var vi och hämtade lille Pepper 12 veckor. En riktigt cool liten kille, han var lugn och fin i bilen men spydde 1 gång när vi kom in i Göteborg. När vi kom hem så tog Elvy och höll i Pepper, när Shakira kom, hon var lite mera beredd än Micael på fräs harangen som kom från Pepper.

shakira kollar

Som tur var är Shakira väldigt lugn av sig och ger Pepper ordentligt med utrymme att bekanta sig, hon låter han vara i fred tills han kommer fram själv. Även med gamle Busen var det inga som helst problem, utan Edgar är den som kan bli värst. Han var lite jobbig med Fimpen första tiden.

Pepper med gamle Busen

Men det ser riktigt lovande ut för att det skall gå hyfsat smidigt.

En vecka ledigt

av

Jippi ! Skall vara ledig en vecka och tycker det skall bli kanon. Hoppas bara vädret blir bättre. Tog en härlig promenad med Shakira när en äldre dam joggade förbi mig med sin lilla hund. Jag blev så perplex över energin och hastigheten som damen höll. Jag kan promenera lång och snabbt, jobba på utav tusan och i många timmar men joggar jag så blir jag andfådd på två röda. Visserligen hämtar jag upp mig snabbt men ändå!

Jag funderar att jogga en bit varje gång jag är ute med Shakira, längden kommer jag inte bry mig så mycket om i början utan att det skall kännas roligt. Shakira tyckte det var skitkul och ligger nu nöjt vid soffan. Jag har precis sett färdigt på Rally brudar och skall ta och städa undan så jag kan koppla av i morgon.

Finns det en skatt?

av

Oj! Vad spån

Precis när jag klev ur bilen i eftermiddags hörde jag Lill-polarn ropa från gården:

“Men oj vad mycket spån! Och där ligger ju ett papper med hieroglyfer!”

Han lät så uppspelt att jag genast gick för att se vad som stod på. Där låg han – på rygg, med kvasten ovanpå sig – efter att ha blivit lite för ivrig i upptäckandet.

Micael kom fram och böjde sig ner för att titta, och såg att det rörde sig om gamla boksidor, antagligen från en bibel. Texten var snirklig och gammaldags, så det var inte konstigt att den såg mystisk ut.

Men för Lill-polarn fanns det ingen tvekan: det här måste vara en skattkarta! Han var helt säker på att han hade sett ord som “tjuvar” och “guld”, och drog snabbt slutsatsen att det måste finnas en gömd skatt någonstans på gården.

Han började rusa omkring planlöst tills Micael hejdade honom och föreslog att de skulle “strukturera upp letandet” – och såklart hämta en ficklampa. Lill-polarn susade iväg som ett skott.

Under tiden ritade Micael till några extra streck på “kartan” och gömde sin chokladkaka (och en guldpeng i plast, för dramatikens skull) i en gammal ventil vid skorstenen.

När Lill-polarn kom tillbaka började skattjakten på riktigt. Han lyste, krafsade, klättrade och förde anteckningar – tills han till sist ropade lyckligt:

“Jag hittade den! Jag hittade skatten!”

Sedan rusade han raka vägen in till Esmeralda för att berätta. Enligt hans version hade han “hissat sig ner i skorstenen och korsat farofyllda balkar” innan han till sist kom åt det gömda guldet.

Garanterat åska på gång

av

Jordgubbe

Shit! Vilken dag det  har varit dag. Jag har varit så extremtrött och det har känns så där läskigt som om något skall hända! Jag är visserligen åskrädd men jag hoppas att det brakar loss som bara den. Gubbarna på jobbet menar att det är för kallt för åska men fåglarna är så där konstigt tysta och hästarna var i stallet när jag kom upp för att fodra, så något är definitivt på gång.

Jag hade även tid till tandläkaren idag för en bit tand hade gått av så jag skar mig i kinden hela tiden. Tiden var inte förrän efter 5 och jag som var megavrak, det var visdomstanden som det hade gått av en bit på och han var inte speciellt pigg på att laga den. Han frågade om jag ville ha bedövning och jag hör hur jag säger nä vi kör utan!!!

Shit! Sa jag utan bedövning!, tandläkaren brukar ju inte ens kunna titta på mig förrän jag sitter som en klisterlapp i taket! Okey! säger han och börjar. Jag lovar det var inte långt ifrån att jag tryckt mig genom stolen. Men när han tittat en stund så rekommenderade han att dra den för de brukar inte bli så hållbart att laga.

Sagt och gjort när den väl var väck så vill de stoppa i en bomullstuss som stoppar blodet. Jag får lätt panik och har enorma spy reflexer, så när jag far upp och får alla instrumenten i skallen ser jag hur tandläkaren fullständigt flyger åt sidan! Wow! Snacka om reflexer, jag blev så imponerad att jag sjunker ner i stolen igen. Men någon mer tuss blev det inte.

Tandläkaren ville först inte släpp iväg mig, men jag bedyrade att det kommer att sluta blöda på två röda. Sen när jag skulle ut så gick jag åt fel håll och tandläkaren frågade igen om jag verkligen mår bra och inte skall ha en tuss och att jag behöver en informationslapp om det inte sluta blöda. Jag gav stackaren världens blick och gick iväg, han följde diskret efter för att se så jag gick rätt håll denna gången.

Jag går alltid åt fel håll, kompisarna är härdade och har alltid koll på mig när vi är ute. Det är väl någon defekt jag har bara. Jag hade tänkt att städa undan idag, men jag tar det i morgon. Det har verkligen varit en usel dag.

Till Esmeralda

av
syr

När jag kom hem i dag möttes jag av smäktande ballader och en mycket entusiastisk Lill-polare som sjöng med för full hals. Han hade upptäckt Julio Iglesias på YouTube och bestämt sig för att öva upp “en röst som rinnande sav” – så att Esmeralda skulle bli alldeles trollbunden.

Och skulle hon mot förmodan inte gilla själva sången, ja, då hade han naturligtvis fixat backup.

Backupen visade sig vara min chokladkaka med jordgubbar – “Sommar Limited Edition”! En chokladkaka jag sparat till ett riktigt guldläge. Men enligt Lill-polarn låg den ju bara och skräpade vid datorn, och han tyckte jag borde vara glad att han hade “städat undan” och gjort fint till jag kom hem.

Mitt i all dramatik måste jag erkänna att han faktiskt såg rätt söt ut, där han stod och sydde på små hjärtan på min sjal. Planen var att ge den till Esmeralda i kväll, tillsammans med chokladen och sången.

Men idyllen sprack när jag fick syn på Tequila Rose-flaskan på bordet. Jag stelnade till.

– Glöm det, Lill-polarn! sa jag snabbt.
– Jag har hällt ut innanmätet och fyllt med vatten ju! Ville att det skulle se fint ut till Esmeralda!
– Shit… min likör!