... dina symboler här ...

Laddar om mina batterier

Jag har varit så himla trött i dag, förmodligen väderomslag på gång. När Tobias flyttade upp till sitt hus så fixade han bredband, boxer och telefon för ett bra pris på Telia. Då passade även vi på att sanera vissa kanaler. Dels att få ner räkningarna och att vi inte delar med någon hyresgäst längre.

Så nu har vi canal+ med en himla massa filmer. Och bilden har blivit superskarp nu när det går vi bredbandet. Så hela dagen har jag bara varit fokuserad på att så fort jag kommer hem skall det städas undan, hästarnas hovar kollas och en riktigt gå långpromenad med Shakira så att även hon känner sig nöjd och go.

Sådan här ego tid har jag oftast efter fodringen, men vissa kvällar nar jag varit så trött som idag. Då är det nerbäddning i soffa eller säng som gäller, go mat lite godis och inte göra ett skit mer än att kolla film. Helt underbart, har set en lagom slickesöt film av Danielle Steel´s som heter Safe Habour, skall strax bädda ner mig igen och kolla en film med Hugh Jackman.

Vaktar så de inte äter blommorna

Gräsklippare

Lill-Polarn har haft fullt upp i dag. Han har sprungit fram och tillbaka längs muren för att hålla koll på hästarna, så att de inte råkar ta ett steg över. När det ligger regn i luften håller vi dem helst vid stallet så de kan gå in om det behövs.

I morse såg jag att Tobias gräsmatta behövde klippas, så jag öppnade in till honom så hästarna kunde gå där och beta. Lill-Polarn blev förstås bekymrad – han var säker på att de skulle äta upp alla blommor! Men snart kunde han lugna sig när han såg att hästarna bara betade försiktigt mellan rabatterna.

Tobias tyckte synd om den lille väktaren där han stod lutad mot björken i regndiset och bjöd in honom i stället. Han har rejäla fönsterbrädor, så Lill-Polarn fick en filt och en kudde och bäddade ner sig där för att kunna titta ut på hästarna i lugn och ro.

Han tyckte det var så supermysigt att han redan bestämt sig för att passa hästarna i morgon också. Tobias bjöd till och med på en chokladkaka – en som Lill-Polarn hade missat under gårdagens lilla chokladräd.

Elvys nya rabatt.

Kärringonsdag och Elvy ville ha sitt staket målat och en ny rabatt. Staketet vågade vi inte påbörja för det låg regn i luften och tork tiden på färgen var 16 timmar. Så vi började med rabatten i stället. Jag hade gamla en kupiga tegelpannor som Elvy använde som kant. Sedan ville hon inte kapa hörnet rätt av som man brukar, utan en trekant rätt ut. Tycker den blev riktigt fint. Skall erkänna att jag mest pladdrade och vräkte i mig sallad idag. Elvy gör grymt goda sallader.

Chokladtjuven

Iiiiiiiiii! Vad är det

När jag kom hem i dag satt Tobias nere i köket och fikade med Lill-Polarn. Det hör inte till vanligheterna, så Lill-Polarn passade på att skryta ordentligt om dammbygget och kryddspiralen – som han påstod sig ha byggt alldeles själv.

Precis innan Tobias gick berättade han att han köpt Coca-Cola och chokladkakor. Han och Thomas tänkte spela något nytt spel på kvällen. Jag lade märke till att Lill-Polarn lyssnade ovanligt noga, men tänkte inte mer på det.

Efter en stund sa han att han skulle gå med Tobias en bit och passa på att kolla till blommorna. Allt verkade lugnt, tills ett skrik ekade utifrån – så högt att till och med gamle Busen satte fart mot Tobias hus för att kolla vad som hänt.

När jag kom ut stod Lill-Polarn stel som en pinne och stirrade under huset. Där låg en skallerorm! Eller, ja – något som såg väldigt mycket ut som en. Tobias kom rusande ut med bister min.

“Men Tobias, vad taskig du är!” utbrast jag.

Han skrattade. “Jag bara kollar vem som snor mina chokladkakor i ett!”

Då kom sanningen fram. Lill-Polarn hade hittat en gammal gång under huset – en gammal råttväg – och när vi renoverade hade vi satt plåt längs listerna för att täppa till. Men i köket, bakom slasken, fanns en liten springa vid vattenrören. Lill-Polarn hade skruvat loss plåten, krupit in, hämtat lite choklad och satt tillbaka den igen!

Att Tobias lagt dit en plastskallerorm för att lura tjuven hade han inte räknat med.

Nu börjar det ta form

Pust! Det har känns lite sisådär med vårt dammbygge, framförallt är jag lite frustrerad över att jag inte orkar flytta stenarna. Gubben är ju bara ledig vissa dagar och jobbar heldagar de andra dagarna. De brukar bli att skall han göra något så kan det ta år. Jag har absolut inget tålamod och höll på att gå av på mitten när gubben och damm gubben på Åkraberg snackade om mått och ritningar hit o dit. Ge mig en dammduk och det blir en damm.

Men nu får jag erkänna att jag är glad att gubben stoppade mig, nu tror jag dammen kommer bli mycket bättre och framförallt formen lite mera fritt med vattenfall ner från platån.