... dina symboler här ...

Börjar svullna!

Kolla vad jag kan!

Det måste vara närmare 30 grader i dag! Det första jag gjorde när jag kom ut var att gå upp till stallet och kolla så hästarna hade ordentligt med vatten. Båda stod redan inne i sina boxar – och jag förstår dem. Där inne är det svalt och skönt, till skillnad från ute i solen. Till och med björkdungen ratar de när det är så här varmt.

När jag gick mot vedboden hörde jag plötsligt hur Lill‑Polarn skrattade högt, men såg honom inte någonstans. Han syntes inte till på Tobias uteplats heller, så jag ropade – utan svar.

Till slut såg jag något röra sig borta vid hästarnas badkar. Och mycket riktigt – där kravlade Lill‑Polarn sig upp, drypande blöt och lycklig som en säl! Han hade badat så länge att han börjat svälla upp lite, precis som han gör när han är för länge i vattnet.

Vi har alltid varit noga med att han inte ska bada ensam, just av den anledningen. Men Lill‑Polarn var stolt som en tupp och visade mig kanonkulan och några andra hopp han döpt till de mest märkliga namn.

Han stirrade förvånat på mig när jag sa att han inte fick bada själv.
– Men både Bellman och Beethoven har ju hållit koll på mig! sa han. Beethoven frustade så mycket i vattnet att det blev som en jacuzzi! Och jag klarade minst 25 längder!

Håll i dig!

muren

Pust! Det känns som om himlen ska öppna sig vilken sekund som helst – det är riktigt kvavt ute i dag. Jag stod i valet och kvalet om jag verkligen skulle hänga ut en maskin till, men jag hade kommit så långt med tvättandet och klädkammaren att jag ville bli klar. Så ut med ett sista lass!

Jag höll precis på att hänga upp det sista när Pepper kom farandes och skrek högljutt. Han brukar alltid dra ett varv med klagosång när jag kommer hem, men innan jag hann ge honom lite mat dök även Shakira upp. Hon tittade på mig med sin där typiska blick som säger ”jamen skynda dig då!”

Jag följde med dem bort mot Tobias hus – och hör då plötsligt Lill‑Polarns röst högt uppe i luften!? När jag tittade upp ser jag honom sitta i kastanjen, krampaktigt kramandes stammen och med panik i blicken.

Pepper sätter sig på muren och tittar undrande på Lill-polarn. Jösses! klara han inte ens av att klättra i det lilla trädet!

– Blev du rädd, Lill‑Polarn? frågade jag.
– Vaaa! Jag? Nääh! Jag slant bara lite… på fågelskit.
– Okej, då fortsätter jag med tvätten då.
– Vänta! Vänta! Okej, det var väl lite högt!

Vilken chock!

Kärring onsdag och vi hade beslutat oss för att åka till  Garden of Season. Jag har återkommit med flera artiklar därifrån och kört dagens bild o.s.v. Nu var det Elvy som aldrig hade varit där och hon hade bunkrat upp med fruktsallad och grädde på tub, så vi riktigt skulle sitta och gotta oss i trädgården.

När vi kom fram var det totalt igenbommat och hel tomt. Vi blev så himla chockade. Sådant enorm jobb som Malin och Ingmar hade lagt ner på trädgården?? Något måste ju ha hänt! Det blev till att åka vidare till havet istället. Det var himla mysigt men man hade svårt att släppa att Garden of season var stängd.

Kulinarisk delikatess!

Ge hit innan du får en lavett!

Vissa dagar kommer jag bara hem alldeles för sent från jobbet. Den där varma, lite oljiga lukten från fabriken gör en fullkomligt däckad, och i dag ville jag bara lägga mig i hängmattan med en kopp kaffe och inte lyfta ett finger.

Men jag hann knappt kliva ur bilen förrän jag hör Lill‑Polarns hysteriska röst:
– Den är min!

Jag stannade till och försökte lista ut vem han nu bråkade med. På trappan stod Esmeralda och betraktade scenen, alldeles lugn, medan Lill‑Polarn tjöt som en siren framför den lilla kocken vi köpte på Röda Korset i går. Kocken – som egentligen ska hålla i en vinflaska – satt nu ochkramade hjärtatsom Lill‑Polarn köpt till Esmeralda.

Det var total katastrof i Lill‑Polarns värld.
– Den där sluskkocken har tagit mitt hjärta! skrek han upprört och höjde handen för att ge honom en lavett.

Som tur var hann Tobias ingripa precis i tid. Han tog försiktigt hjärtat ur kockens famn, räckte det till Lill‑Polarn och sa allvarligt:
– Det är inte så kul när någon tar ens grejer, va?

Jag hörde bara hur Lill‑Polarn muttrade något oskyldigt – och Tobias spände blicken i honom:
– Men du… vad är det du har tagit den här gången?
– Jag skulle bara provsmaka de konstiga pinnarna du planterat. Det skulle vara “kulinarisk delikatess”. Men de smakade ju bläää!

– Va!? Åt du upp mina sparrisar!? De får man ju inte röra på tre år!

Fattar inte att gubben orkar!

Jag låg utslagen hela kvällen i går och la mig tidigt, så idag har varit noga med att dricka vatten. Jag dricker extremt lite och är tvungen att tvinga i mig vatten. Har alltid varit bökig med att dricka ordentligt, men nu har jag varit jättenoga och känt mig mycket fräschare idag. Men jag fattar inte att gubben orkar hålla på att jobba i denna värme. Han håller på att isolera i mellan väggarna och skall sätta ny vägg.

Vaaa!?

Pepper

Shakira  har också jätteont av värmen och ligger mest och sover under äppleträdet. I dag fick även Pepper nog och rusade in när jag gick in. Den stackaren hade lyckas hoppa ner till nedervåningen i Kokhuset och stod där och såg sig förvirrat runt. Jag har inte gjort ett smack mer än att verkat Bellmans framhovar och fotograferat Pepper när han far runt.
Pepper Pepper