... dina symboler här ...

Bellman

Blomma

När jag kom hem idag så snabbade jag mig att ta ut Bellman, skall ta ut Beethoven i morgon. Vi skall ha kärringonsdag i kväll och jag hade ingen lust att stressa med hästarna. Det är lite jobbig nu när jag inte har en medryttare och jag får väl sätta ut annons igen. Blir bara så trött på alla krav folk har, det räcker inte att de få rida utan det skall helst vara paddock eller manege i närheten. Bellman ville inte riktigt gå förbi lille-hagen där Beethoven stod kvar och Beethoven gjorde allt för att trissa upp Bellman genom att galoppera runt som en dåre.

Hästarna är så pass gamla nu att de inte skall ha de här grejerna för sig och det är lätt hänt att det händer något när de trissar varandra på detta sättet. Men jag fick lugnat ner båda hästarna och det skall bli spännande i morgon att låta Bellman stå kvar och ta ut Beethoven. Bellman gnäggade lite när vi var ute, annars var han kanonfin att rida, han blir något seg när man är ute själv och det har jag gett mig attan på att få bort. Men jag är helnöjd, snällare hästar än mina finns nog inte! Fast så tycker väl alla djurägare.

På tur med Esmeralda

På tur

Lill-polarn hade gått och skrytit för Esmeralda om hur fantastisk hand han hade med hästarna. Han påstod att han kunde få dem att göra precis vad som helst – nästan som att de förstod varje ord han sa. Esmeralda log nöjt och svarade bara: “Fint, för jag vill rida idag.”

Det var just då Lill-polarn insåg att han pratat lite för mycket. Han blev alldeles kallsvettig, för jag hade ju ställt hästarna i Lille-hagen, och det betydde att han själv måste gå dit och hämta upp dem för att göra i ordning allting.

Esmeralda började redan se lite småsur ut, och Lill-polarn började desperat fundera på hur han skulle ta sig ur situationen med hedern i behåll. Plötsligt fick han en snilleblixt! Jag hade ju en av mina samlarpudlar stående inne – den med hjul. Perfekt, tänkte han, Esmeralda kunde rida på den!

Han ställde fram pudeln och gjorde en storslagen gest.
“Den här kan du sitta på,” sa han självsäkert.

Esmeralda stirrade misstänksamt på pudeln. “Ska jag sitta på den?”

“Ja,” svarade Lill-polarn snabbt, “jag vill ju inte att du ska skada dig på de förklädda mammutarna i hagen! Den här är redan färdigtämjd för en vacker dam som du. Titta bara vilken lyster din klänning får när du sitter på den svarta luddberten!”

Han fortsatte med allvarlig min:
“Det blåser så våldsamt idag att den här dessutom är stabilare än Bellman. Han ramlar nog om minsta vindpust tar i.”

Badkar

Badkar

Nu börjar det snart hända saker – snickarna ska äntligen sätta igång med Micaels kokhus! Som vanligt är diskussionerna redan i full gång: badkar eller dusch? Det är frågan som delar lägret här hemma.

Lill-polarn stod mest och stampade av frustration. Han hade nämligen aldrig testat ett badkar, och utan egen erfarenhet kunde han ju förstås inte ge något riktigt expertutlåtande till Micael. Och det retade honom rejält – han brukar annars veta bäst om det mesta!

Medan vi var ute och mätte en sista gång i kokhuset, passade Lill-polarn på att förvandla till sitt eget lilla spa. Han fyllde vattenberedaren vid vedspisen och riggade upp hela badscenen. Tobias gamla tandborste (urk!) fick agera skrubbborste – enligt honom med “perfekt hårdhetsgrad” och en stark 9:a i betyg. Ljusen och glaset med cola fick full pott, en 10:a, medan tvålen bara fick en 8:a – den löddrade inte tillräckligt för hans smak.

När vi kom in stod han där, nöjd som en kung, och tittade på Micael:
“Enligt min bedömning,” sa han högtidligt, “och den väger ju väldigt tungt, får badkaret en 10:a. Det är alltså bara ett måste. Och nu kan ni vara så vänliga att gå igen! Det är ofint att titta på när en gentleman badar. Ni kan eventuellt få bada om ett par timmar.”

Makro

Kaktus

Har provat mitt makro objektiv och är super nöjd, ser fram emot att blommorna skall dyka upp så jag kan ta riktigt många makrobilder. Problemet just nu är att det är lite tungt och att det är lättare att ställa in den manuellt, men kräver kanon syn. Fick till bra bilder men kräver betydligt mera träning.

Skilla

Chaplin look-a-like

chaplin

Vilket väder vi har haft idag! Solen har värmt riktigt gott, och vi väntar på att gubbens släktingar ska komma ner från Uddevalla. Jag passade på att gå ut och fotografera en stund efter att jag fodrat, men nu sitter jag här med en kopp kaffe och bara njuter.

Under tiden har Lill-polarn smugit runt min kamera som står på gorillastativet. Han tycker att det ser ut som ett monster som bara väntar på att hoppa på honom! Men efter att ha sett hur roligt vi hade sist när vi satte kameran på timer, kunde han inte hålla sig borta. Eftersom han själv var ett så “snyggt och tacksamt” motiv enligt egen utsago, fanns det förstås ingen anledning att radera några bilder den här gången heller. Allt skulle sparas – självklart!

Och som om det inte räckte, så har jag fått två nya scrapping-kit av Elvy. Det dröjde inte länge förrän Lill-polarn bestämde att ett av dem måste vara hans. Helt otroligt – jag har suttit och iakttagit honom och hade ingen aning om att någon kunde hitta på så många poser! Tekniskt sett verkar hans kropp gå att böja i vinklar jag inte trodde var möjliga. Top Model, släng er i väggen – ni har ingenting mot Lill-polarn!