... dina symboler här ...

Djungeltelegraf

Telefonsamtal

Idag kände jag mig sugen på att storstäda övervåningen. Vi hade snabbt hystat in kartonger med elcentralen under julen, och efter gårdagens slappdag plus hela förmiddagens lathet kände jag mig rejält rastlös. Lill-polarn skulle bara se färdigt sin film innan han kom upp.

Jag plockade ur böckerna ur bokhyllan och dammade, bytte sängkläder och skakade mattor. Efter ett par timmar undrade jag vart Lill-polarn blivit av – filmen borde ju vara slut! När jag kom ner hörde jag honom gapa för fullt på någon.

Han kunde inte vänta med att berätta om julklapparna, så han ringde Wumba Wu! Innan stammen nått nästa by med beskedet om telefonen hade det gått timmar. Nu gapade Lill-polarn så Wumba Wu skulle höra – jag lär gapa lika högt när telefonräkningen kommer!

Stora softa dagen.

Smaka

Det här är bland de bästa dagarna på året – en sån där dag då man gör absolut ingenting! TV-kanalerna är smockade med julfilmer, man småplockar och bara myser runt. När barnen var små var de helt uppslukade av sina julklappar och sprang runt i pyjamas hela dagen.

Nu är det bara Lill-polarn och Esmeralda hemma. Lill-polarn var snabb att sno chokladasken vi glömde ta med till Uddevalla, så nu sitter de och tittar på Eloise at the Plaza medan de vräker i sig choklad. Han har försökt sno filten med armar som vi fick av Tobias, men den tänker jag ha på mig idag!

Snart fixar jag skinksmörgåsar och lussebullar, sen dyker jag ner i soffan och zappar mellan kanalerna. Lill-polarn sitter som en liten kung i fina soffan och har beställt varma smörgåsar till Esmeralda, bullar till sig själv och stor choklad. De planerar vad de ska hitta på hos Wumba Wu i Afrika.

NU?

lyser

Oj oj! Lill-polarn har sprungit fram och tillbaka från den öppna spisen – mitt nystädade hem är fullt av små fotspår. När man följer spåren funderar man på hur han tänkt? Alla lister under köks skåpen var framdragna, vedspis luckorna öppna och … dörrkarmen vid toan fattades på?!

– Men Lill-polarn? Varför har du gjort så här?

– Det krafsade ju! Det måste varit tomten som ville lämna julklappar till mig!

Jag skulle just ge en förmaning när en liten, förskräckt mus rusade över golvet.

– Oj Lill-polarn, väldans annorlunda tomte i år!

Han lommade besviket bort till julklapslådan vid granen – när det plötsligt bankade hårt på dörren! Lill-polarn ramlade rakt i lådan. Där stod tomten och räckte över ett paket. Wow! Ni skulle sett hans min – stel av nervositet tills jag fick hjälpa honom ta emot alla paketen.

Paket vaktaren!

Paket vaktaren

Precis hemkommen från en härlig promenad med Shakira hörde jag Lill-polarn gasta för fullt: Vi har en gubbe sittandes i granen! Hmm, trodde gubben åkt till jobbet? När jag kom in till datarummet stod Lill-polarn med hela huvudet inkört mellan grenarna, studsar på julklapslådan så pyntet rasar ner.

– Ahh! Du menar julklappsvaktaren?

– Vaa? Finns det en sådan?!

När pojkarna var små – speciellt Micael – hade de svårt att låta granen och paketen vara, så vi satte upp en tomte som vakt. Traditionen har hängt med alla år, och nu hade gubben placerat tomten runt stammen. Lill-polarn har labbat runt vid granen hela dagen.

Ett paket hade råkat öppna sig lite i hörnet – bara typ så där – och Lill-polarn skulle tejpa igen det till imorgon när han plötsligt kände en stickande känsla. Han stirrade rakt in i paketvaktaren och höll på att få chock! Han hade varit så fokuserad på pynt och paket att han missat när gubben satte dit tomten igår.

– Skall han inte gå och lägga sig snart?

– Nej, han sitter på helspänn hela natten och kollar paketen!

Plastgran!!

Plastgran!!!

Lill-polarn ville klä granen idag, så vi bestämde oss för mammas gamla plastgran. Hmm! Han blev inte glad när jag plockade fram vad han kallade en ”plick o plock-gran från Ikea” – typ 50-tals byggsats. Luktade inget, toppen var ynklig. Han stod där med grantoppen i famnen och blängde på mig.

– Du skojar vaa? Den är ju fjuttig!!

– Den kommer bli jättefin, ska du se!

– Visst! Behöver du glasögon eller?

Vi monterade gren för gren, hängde belysning, satte upp kulor och pynt. Till slut var vi klara, och jag frågade vad han tyckte nu.

Lill-polarn pyntar granen

– Njaa, nej, tja … okej då. Det blev ju riktigt snyggt. Även utan glasögon.

Fast det är plast, så tycker jag den blev riktigt fin! Lill-polarn går här och nynnar jullåtar, helt nöjd. Jag lovade koka gran-doft (ni vet bastu-varianten) i en kastrull. Nu är han fullt sysselsatt med att flytta, klämma och peta på julklapparna.