... dina symboler här ...

Hälso bad

Gör rent vedspisen

Idag är det riktigt kallt ute – perfekt dag att tända vedspisen och passa på att baka mjuka kakor. Wumba Wu ska åka hem imorgon och ville testa att bada i varmvattensbyttan på spisen. Lill-polarn tyckte det kunde vara bra med ett rejält varmt örtbad för att mjuka upp lederna inför den långa resan.

Wumba Wu drog fram all gammal aska så det blev riktigt rent och fint, medan Lill-polarn pillade bort alla spikar som fastnat i gallret. Jag passade på att hämta in ved till den öppna spisen och fylla på med bräder till vedspisen – så vi kan elda hela kvällen och bara koppla av. Känner för en riktig slappdag med god mat och småpyssel.

Det kommer bli lite tomt när Wumba Wu åker, så det gäller att ta vara på dagen. Plötsligt kom Lill-polarn gående med sin vagn full av örter! (Jaha, så det var där de hamnade – borde ha fattat!) Sakta började det spridas en god doft av lavendel med lite touch av anis… som sedan gick över i… (Neeeej! Inte curry!!)

Skall bli Aprikoskakor

bakar

Idag ska det bakas – och pysslas framför Idol! Jag hittade två plastdukar som jag la ut på bordet så vi kunde kladda på i lugn och ro. Men Lill-polarn trodde genast att den röda sidan var till för honom och den vita för Wumba Wu. Eftersom han ju bakat förr behövde han självklart jätteutrymme för att få utlopp för sin kreativitet!

Jag förklarade att den vita sidan var till böcker och ingredienser – och absolut inte fick kladdas på. På den röda kunde de jobba med degen och dekorera kakorna, spill gjorde inget där. Lill-polarn kavlade ut degen i omgångar medan Wumba Wu skulle trycka ut kakorna.

Men så kom Wumba Wu på den bästa idén: han satte fast formarna på fötterna och sprang runt på degen! Då blev det ju massa kakor på kort tid – och de kunde smaka mycket fortare. Plus att de kunde göra dubbelt så många!

Från Bodö

Wow!

Micael kom hem först idag och hade varit ute och målat sitt köksfönster när posten kom körandes med ett paket från min syster i Bodö. Lill-polarn och Wumba Wu stod på köksbänken och hade precis tappat upp ett uppfriskande Yes-bad när de också fick syn på postbilen. De såg hur Micael kvitterade ut ett stort paket.

De var så nyfikna att det inte var långt ifrån att Micael trampade på dem när de kryssade runt benen på honom för att komma åt paketet. Glädjen var enorm när de såg att det var julklappar i paketet. Lill-polarn var tvungen att läsa flera gånger, men det stod verkligen “Till Lill-polarn” på paketet – och att han fick öppna det på direkten.

Han slet upp paketet och där inne låg en jättevacker häst. Micael fick tag på ett paket som var till honom, och när han följde snöret vidare satt där ett paket till Nina. Han skrattade gott åt det roliga sättet som paketen satt ihop på.

Nu sitter jag med en kopp kaffe och kopplar av medan Lill-polarn och Wumba Wu leker med hästen. Lill-polarn ger Wumba Wu en hjälpande hand så att han kommer upp på hästen.

Mitt och ditt?

Skynda dig att öppna!

Yippie! Kärringonsdag – och Lill-polarn hade hört ryktas att Elvy skulle göra ischoklad. Här gällde det att vara snabb och fylla alla tomma burkar man kunde komma över.

Lill-polarn och Wumba Wu hade precis dekorerat en glasburk och stod nu koncentrerat och fyllde den med Elvys choklad. När Rosa kom in tittade hon på burken, log och tyckte att den var jättesöt dekorerad – samtidigt som hon utan att tänka sig för tryckte till locket ordentligt och gick vidare.

Kvar stod en mycket snopen Lill-polare som tog i för kung och fosterland för att få upp det tröga locket, medan Wumba Wu stod bredvid med chokladen i högsta hugg och tyckte att Lill-polarn skulle skynda sig.

“Men vad gulliga ni är som ger Elvy burken”, sa jag.

“Njaaa, om det är vår burk så blir det väl vår choklad när den ligger i burken??? Visst? Eller?” försökte Lill-polarn.

“Vad bra!” svarade jag. “Då kan jag lägga era julklappar i min säck!”

Var är godiset?

godis

 

Pust! Jag hann inte mer än innanför dörren förrän jag hörde ett riktigt stim och stoj från datarummet.

“Godis! Godis! Undra var hon har lagt gotterierna!”

Wumba Wu, som är åt pygméhållet till, försvann nästan helt bakom sin strut och man såg bara hur ivrig han var att få fylla den till brädden med godis. Lill-polarn, som tycker att han är både stor och stark, hade förstås tagit två strutar och kom nu rusande i full fart.

Wumba Wu, som inte såg mycket bakom sin stora strut, gjorde en rejäl vurpa över stackars Busen som stod och åt i godan ro – och hade sådan otur att han landade rakt i Busens vattenskål.

Han tittade chockat på sin blaskiga strut och blev så förkrossad att han gick och lade sig i brödboxen och stängde locket om sig.

Som tur var hade jag gjort två likadana strutar, och den andra hade de hängt prismor på. Wumba Wu kunde därför få en ny strut, men vägrade först att komma fram ur brödboxen.

Till slut lockade Lill-polarn ut honom genom att säga att han dessutom kunde få ta med sig paket nummer 15 till Afrika – det med prismorna som hängde så fint. Då började det äntligen glimma i ögonen på Wumba Wu igen.