... dina symboler här ...

Ingen bra idé det här!

Ingen bra idé det här!

Jippie! Sista arbetsdagen – och sedan väntar hela fyra veckors semester! Det känns nästan overkligt. Lill-polarn ville absolut följa med idag för att ”hjälpa till”, så att jag skulle kunna komma hem lite extra tidigt.

Gubbarna i fabriken blir alltid lite rastlösa så här sista dagen, och brukar irra runt i kulvertarna långt innan det egentligen är dags att gå hem. Deras klockor verkar ha en tendens att gå lite fel just den här veckan, så jag får alltid skynda mig att städa klart omklädningsrummen innan de börjar droppa ner.

Det var alltså perfekt att ha med mig Lill-polarn – han kan ju rutinerna vid det här laget. Själv satt han som vanligt på locket till maskinen och höll sig i den runda knoppen medan jag körde runt. Han vet mycket väl att han inte får pilla på några knappar eller lyfta på nåt lock.

Men när jag gick iväg en snabbis för att hämta en ny m-tork såg jag redan på håll att något inte stod rätt till. Maskinen skummade – och Lill-polarn stod med stort guilty face lutad över den.

Han hade förstås inte kunnat hålla sig, öppnat locket för att titta, och nu stod han i ett så taskigt läge att han inte kunde röra sig utan att riskera att ramla rakt ner i smutsvattentanken.

– Skynda dig! Jag ramlar snart i! ropade han med panik i rösten.

Skynda dig in!

fönster

När jag kom hem idag var Lill-polarn på ett uruselt humör. Han tyckte fortfarande att Esmeralda varit orättvis igår, och nu hade det dessutom regnat precis hela dagen. Han ville så gärna gå ut och röra på sig, men varje gång han försökte kom en ny regnskur som gjorde att han svällde som en liten ballong.

Gubben och Tobias hade redan åkt till jobbet, så huset kändes tyst och tråkigt. Jag tyckte faktiskt lite synd om honom, så jag lät honom följa med ut till kokhuset. De nya fönstren skulle målas, och där inne behövde det dammsugas rent från spån efter allt snickeri.

Lill-polarn gick omkring och småsuckade medan jag höll på, tills han fick syn på Pepper som busade runt ute på gården. Plötsligt hördes ett brak – och där kom förstås dagens hittills värsta regnskur.

– Pepper! Pepper! Skynda dig in! ropade Lill-polarn och rusade bort till fönstret för att öppna så den lilla kunde smita in.

Sedan var humöret genast som bortblåst! De två gick på upptäcktsfärd i kokhuset, undersökte varje vrå och busade runt i högarna med byggmaterial. När jag till slut var klar med dammsugningen och kikade in i det andra rummet låg de där båda två – ihopkurade i en hög isolering, sovandes så sött medan regnet smattrade på taket.