... dina symboler här ...

Frötapeter

av

Frötapeter

I dag ville jag rensa upp nere vid lille-hagen. Där är jorden väldigt grund, och det går mängder av rötter från träden, så det är lite kämpigt att få något att ta sig ordentligt. På Åkraberg hittade jag något jag inte sett tidigare – frötapeter! Jag blev verkligen glad och tänkte att det kunde vara en smart lösning för den lilla platsen.

Lill-Polarn ville förstås hjälpa till. Han hade dessutom gjort ett eget “trädgårdsband” för att inte tappa bort sina verktyg – spaden och krattan satt ihop i ett system som han själv var mycket stolt över.

Han såg så fundersam ut där han satt och studerade frötapeten, noggrant granskande bilden på hur det skulle se ut när allt blommat upp. Jag lovade att han skulle få en egen liten bit att sätta i en kruka, och då sken han upp.

När vi var klara var han helnöjd. Han hade inte tappat bort ett enda verktyg, och bandet hade fungerat “helt perfekt” enligt honom. Han rusade genast in till Esmeralda för att visa sin uppfinning och berätta hur smart han var.

Fast… jag råkade nog avslöja varför han egentligen hade gjort bandet. Lill-Polarn hade försökt efterlikna mitt trädgårdsbälte, men hans verktyg är ju lite större i proportion till honom – så varje gång han satte sig ner… ja, då satte han sig rakt på dem!

Rejäl sightseeing

av

Det var redan bestämt att vi skulle till Åkraberg idag på Rosas kärring onsdag. Vi svängde först in vid Sunvära kvarn vid Värö, det är Vörö-Stråvalla Hembygdsförening som sköter den. Det är väldigt fint att bara sitta där en liten stund och koppla av innan vi åkte vidare till Åkraberg. Jag köpte lite sticklingar och två frötapeter, men när jag kom till kassan och kollade datumen på frötapeterna hade de gått ut och jag fick dem gratis. Det är i de här lägena man önskade att man stått med tio rullar minst.

Vi passade på att fika vid Nasarets by,  Rosa hade aldrig sett byn så det passade bra att ta en rundtur och sedan sätta sig i huset och fika.

På hemvägen följde vi en kultur skylt till Åskloster, men hamnade mitt ute i bondvischan och vid Kvarndalen med gamla kvarnar ända från 1696. Det har funnits 9 stycken men 7 är bevarade. Vi skall åka tillbaka en dag och gå hela vägen, nu gick vi bara en bit innan vi vände. Klockan började bli ganska mycket och tur var väl det med tanke på att Rosa körde vilse hem. Så i kväll fick vi en rejäl sightseeing.