Gräset har vuxit så högt på slingan runt hagen att vi bestämde oss för att öppna den i dag. Problemet är bara att vi har gott om rådjur som gärna tar sig in för att beta, och den här gången hade de dragit ner åtta stolpar på utsidan av slingan.
Tidigare, innan vi satte upp slingan, hände det ibland att hästarna kunde gå rakt ut – men rådjuren brukar i alla fall lämna själva hagen i fred. Dock inte den här gången! Som tur är fungerar gången riktigt smidigt, och när vi såg hur frodigt gräset blivit var det bara att sätta igång.
Medan gubben slog i nya stolpar hjälpte Lill-Polarn mig att kontrollera eltråden och knyta ihop där det gått isär. Gräset är så högt nu att han fick hålla sig precis vid hagsnöret – annars hade jag nog tappat bort honom helt!
Det blev en rejäl arbetsdag, men jag måste säga att jag är otroligt imponerad av Lill-Polarn. Han tar sig an varje uppgift med sådan ihärdighet och tycker verkligen det är kul att hjälpa till. Nu ska jag strax springa in och fixa lite fika så vi kan sätta oss i solen och njuta en stund – innan hästarna äntligen får komma ut på den nyslagna slingan.
