... dina symboler här ...

Lagom är bäst

Lill-polarn hämtar vatten

Hela morgonen gick Lill-polarn och tjatade på mig att jag skulle sy färdigt hans kafta. Efter ett tag blev jag riktigt irriterad när jag såg att han var på väg att klippa sönder min nya gosiga pläd för att använda den som mantel! Efter mycket övertalning fick jag honom att släppa pläden, och istället siktade han in sig på att dekorera kaftan med tofsar.

Tofsar fick han ta hur många han ville – och det gjorde han också. Efter en timme såg man mest en vandrande tofs som rörde sig genom huset.

När Shakira fick syn på den levande tofsen blev hon själaglad. Hon trodde förstås att det var hennes nya tuggleksak och kastade sig över Lill-polarn med all sin energi. Herregud så snabb hon är när hon tror man vill leka! Jag såg hur stackars Lill-polarn blev grönare och grönare medan Shakira for runt som en virvelvind.

Till slut vrålade han “Stanna!” – och Shakira tvärnitade, släppte och stirrade chockat.
“Blää! En pratande tuggleksak?” verkade hon tänka.

Lill-polarn rev ilsket bort alla tofsarna medan han blängde på henne. Tre mini-tofsar fick ändå sitta kvar, plus en på hatten (för stilen, förstås). Sedan tog han vattenkruset och gick bort till dammen för att torka bort all hunddrägel från kaftanen.

När han ändå var i farten passade han på att bära ner vatten till hästarna – “lika bra att öva, ifall jag måste bära vatten långa sträckor i Afrika,” sa han allvarligt, med kaftanen fladdrande bakom sig.

Surfar

Surfa

Idag tog vi en sväng till ÖB för att köpa regntäcken till hästarna. Vi passade också på att åka vidare till Mattlandet där Micael skulle titta ut en ny köksmatta. Lill-polarn ville inte följa med – han ville stanna hemma och fortsätta baka kakor. De han gjorde igår var ju ingen direkt höjdare, så den här gången hade han tagit hjälp av Esmeralda för att det skulle gå “riktigt till” och inte bara bli mambo jambo, som han själv uttryckte det.

Vi hittade faktiskt flera fina mattor, och Micael blev dessutom nöjd med en mysig ljusbricka och ett par tofflor som han spontanköpte. När vi kom hem och jämförde mattbitarna hördes plötsligt Beach Boys – ”Surfin’ USA dåna från köket.

— “Är det detta ni kallar att surfa på internet?” ropade Lill-polarn.

Där stod han mitt i köket, med Micaels nya ljusbricka under fötterna och poserade som värsta strandhjälten. Han såg så nöjd ut, tills Esmeralda plötsligt skrek att “kakorna brinner!” Då kastade han ifrån sig surfingbrädan och rusade tillbaka mot ugnen i full fart.

En stund senare ropade han glatt:
— “Fikadags! Micael, tänd surfingbrädan så vi får det lite mysigt! Jag ska väl inte behöva göra allt – städa, baka, laga mat, tvätta och mata hästarna också?”

Micael bara skakade på huvudet och suckade:
— “Åh herregud, Lill-polarn… var fick du luft ifrån?”