Idag har jag bestämt mig för att höststäda – både inne och, om orken räcker, lite ute också. Dags att byta gardiner och mysa till det lite! Jag känner mig så himla trött när jag kommer hem från jobbet, och nu när det mörknar så tidigt känns det som jag inte riktigt hinner med någonting innan kvällen.
Lill-polarn ville naturligtvis också höststäda. Han pratade om lampor, tyger och hur han skulle “mysa till sin vrå” ordentligt. Jag började sortera tvätten, medan han gick lös med trasan på sina prylar.
Efter en stund hörde jag ett förvånat “Wow! Hur har den hamnat här?” från övre hallen. Lill-polarn hade hittat en liten kanna som han var helt säker på innehöll en ande!
– “Anden! Jag vill att det blir städat, att mattan tar mig till Afrika, att Shakira får ett jätteben och jag vill…”
Han hann knappt andas mellan önskningarna, så jag tänkte att om det verkligen fanns en ande där i kannan, så hade den nog gått i strejk på direkten.
Just då smög Tobias upp för trappan för att säga hej då innan han gick till jobbet, och med sin mörkaste röst mullrade han:
– “Har du varit snäll då?”
Lill-polarn hoppade till så han tappade lampan och fick ur sig ett svagt, darrigt:
– “Njaaa…”
