Usch, vilken morgon. Gubben ligger nerbäddad och fryser – just nu av alla dagar! Vi som skulle på slottsturné i morgon. Lill-polarn har redan hunnit springa runt som en virvelvind och klagat på att tomaterna har förvandlats till gurkor. Dessutom började han igen med sitt tjat om att våra ljusbollar “inte alls kommer från Rusta”, utan från “något helt annat ställe i galaxen”.
Jag försökte försäkra honom om att ljusbollarna mycket riktigt kommer från Rusta – och ingen annanstans. Samtidigt har det regnat hela morgonen, och det är dessutom min så kallade “kärringonsdag” – den dag jag brukar planera småutflykter och göra något bara för mig själv. Eller som jag tänkte i morse: Med andra ord – en helt underbar dag!
Men Lill-polarn gav sig inte angående tomaterna. Till slut följde jag med ut för att se vad han pratade om. Han lyfte fram en lång, slank tomat och blängde på mig med bestämd min.
– Vad var det jag sa! De har blivit upp-beamade, förvandlade och nu hänger de här igen!
Jag försökte hålla mig för skratt.
– Men det där är ju gurktomater, förklarade jag. De ska se ut så där!
Det hjälpte föga. Lill-polarn var övertygad om att utomjordingar haft ett finger med i spelet – och det värsta är att jag själv blev lite osäker på om jag verkligen satte tomater eller gurka i det hörnet i våras.
Näää, jag är nog till 98 % säker på att det var tomater! Jag får helt enkelt stå stenhårt fast vid den versionen, annars får Lill-polarn rätt – och det vore farligt för hans självförtroende just nu…
