... dina symboler här ...

Näsbrokrok en kall vinterdag.

Här är lite bilder från Näsbrokrok.  Rosa och Tore ville ut på promenad och testa sin kamera och jag behöver lära mig min. Vet inte riktigt vilken del jag tänkte med men jag trodde det skulle vara mera is och inte att havet skulle vara helt öppet. Det var bara inne vid den lilla bukten som det var is. Jag hade tagit på mig thermobyxor så jag gick runt och små myste, det var bara om fingrarna jag frös. Måste skaffa mig ett par vantar, de jag har försvinner alltid lagom till att jag behöver dem.

Jag har varit här och promenerat förut och då var här fullt av folk, vi var inte ensamma men det var inte många som trotsade vinterkylan. Längtar tills jag kan komma hit på sommaren, såg en bild som var tagen härifrån och då var det fullt av blommor mellan klipporna. Varje årstid har sin charm men vår och sommar toppar ändå. Shakira trivdes väl bäst nu, när hon kunde röra sig lite friare än sist.

Brukar vara lite hård med att hunden skall vara kopplad när det finns folk runt omkring, men släppte Shakira när vi kommit bort en bit. Shakira går gärna runt överallt och jag vill att hon skall vara kopplad där det är is och det fins risk för att det inte håller, men Tore verkade ha samma förkärlek att slira runt på is som Shakira. tror inte de missade en enda is fläck på hela området.

Precis vid de gamla forn gravarna finns det två sådana här lock? eller vad det kan vara? Försökte finna information men hittade inget. Helskumt! Hade en riktigt trevlig tur och imorgon blir det eventuell Askim om vädret är okey, men då får nog Shakira stanna hemma trots att det är hennes favorit ställe. Det är så långgrunt att Shakira blir helt salig och vill springa runt på isen. Vi behöver koncentrera oss helt på kamerorna, bättre att ta en promenad först med henne än att hon är med och man blir frustrerad för hon går i vägen i sin lina. Hon får vara med när gubben är med. 

Tjuvstartat lite

Så fort jag kom hem idag så tog jag ut Shakira på en rejäl promenad, det har varit sånt skit väder varenda dag att jag bara har kommit ut små svängar. Det kändes riktigt skönt att få promenera av sig och energin kom snabbt tillbaka igen. Så idag satte jag upp mina julgardiner, kanske lite tidigt men jag känner bara för massa ljus och glada tomte ansikten runt mig nu när det är sånt skitväder ute.

Kommer att sätta upp det mesta i helgen men det var skönt att få ändra om och tjuvstarta lite dag. Känner att jag behöver sätta upp lite mera slingor.

Skulle inte ha visat Lill-polarn loftet

loftet

Äntligen fredag! Jag har känt mig så seg hela veckan, men nu hoppas jag få lite fart igen. Målet för helgen är att äntligen bli klar med förrådet – eller verkstaden, som det numera börjar likna. Jag bad gubben sätta tillbaka luckorna på skåpen; de har stått avtagna i flera år och gångjärnen hade börjat rosta. Det lär vara ett riktigt pilljobb. Själv hade jag förmodligen fått ett litet bryt och kastat dem om jag inte fått dit dem direkt.

När jag var på väg upp för att se hur det gick med luckorna hörde jag små dunsar. Sedan kom ett tydligt krasch! – som när en kruka går i golvet. Jag tittade upp mot loftet och fick syn på Lill-polarn, som med stor energi plockat fram en gammal liten lastkärra och var i full färd med att tömma hela loftet. Pepper var tydligen med på insidan och “hjälpte till”… eller möjligen välte saker, om man ska tolka ljudet rätt.

– Lill-polarn! De där sakerna ska tillbaka in! ropade jag.
– Jag skulle bara ta ner verktygen, men allt det här stod i vägen! svarade han snabbt.

Jag suckade lite. Det är trångt där uppe, men något säger mig att han inte direkt följde någon sorts plan. Jag började titta runt bland allt som nu låg utspritt på gårdsplanen – gamla julsaker, några trälådor, utomhusslingor… Vänta nu. Ljusslingor?

När jag frågade var ljusslingorna tagit vägen undvek Lill-polarn noggrant att möta min blick. Jag gick fram till fönstret för att kolla – och där ute, mitt på gräsmattan, stod Pv-monstret. Lysande. Blinkande. I alla tänkbara färger.