... dina symboler här ...

Härlig Onsdag

av

I dag var det en perfekt kärring onsdag. Jag och Monica skulle rida i området och träna hästarna i den branta backen, medan Rosa och Elvy sopade stallväggar rent från damm och spindlar. Beethoven som haft lite problem i backarna har fattat att han måste ha upp huvudet mera och inte korsa benen som han gärna har gjort förut. Bellman har börjat att trycka på bra bak men jobbade nästan inget fram idag. Skall ta och tumköra honom mera så jag ser lite bättre hur han rör sig.

Så jag har haft kanon mysigt, medan Rosa var svart i nyllet och såg lite desperat ut, när hon frågade om jag haft så mycket damm innan. Har slarvat lite med att ta bort dammet , så nu var det äckligt mycket. Skickade in henne att börja med middagen medan jag och Elvy tog det sista i Bellmans box. Nu har jag bara en liten gång kvar så är stallet helt klart. Monica gjorde i ordning Beethovens huvudlag och pillade med sådant medan vi sopade. Sedan blev det god mat och pumpa diskussioner.

Till Salu

av

Till Salu

När jag kom hem i dag hörde jag ett svagt bankande från dammen. Jag följde ljudet – och mycket riktigt, där stod Lill-polarn. Han hade hittat min gamla trädgårdsskylt och tyckte att det var ett gyllene tillfälle att försöka bli av med den ökända pumpaplantan. Inte nog med att den växer så det knakar, nu börjar det dessutom ploppa upp pumpor överallt! Och tänk när alla de där får ansikten… hugaligen! Det gäller verkligen att bli av med den snabbt.

Lill-polarn hade en plan. Han visste att det var Kärring-onsdag, och att det då brukar dyka upp ett par av våra vanliga, härligt knasiga besökare.
“Perfekt tillfälle att göra affärer”, som han själv uttryckte det. Han tänkte pracka på dem pumpaplantan billigt – “en krona, eller kanske bäst att säga 50 öre, så jag säkert blir av med den”.

Stackars Elvy hann knappt kliva ur bilen innan Lill-polarn var framme med stora ögon och ännu större självförtroende.
– 50 öre! Den är din! ropade han.

Elvy såg först lite paff ut, men hon fann sig snabbt och sken upp.
– Wow! Vad billigt! Jag ska göra världens godaste paj!

– Paj?? Kan man göra paj på den?!
– Japp, finns inget godare! svarade Elvy med ett skratt.

Det blev tyst en sekund innan Lill-polarn plötsligt sa med bestämd röst:
– Den är inte till salu längre!

Elvy log nöjt.
– För sent. Men du kan få köpa tillbaka den för tio kronor!

Sadelkammaren

av

Äntligen gått igenom allt i sadelkammaren och släng det som är trasigt och packat undan det vi inte använder. Har tagit in och tvättat filtar, schabrak och reflexer. Gubben satte upp lina så vi kan hänga upp det som är svettigt så slipper vi lägga det på sadlarna. Känns så himla bra när allt är rent.

Jag beställde  två barbacka paddar från Usa och trots att frakten var dyr så tjänar jag ganska mycket på det. De hade jätte rea just nu och ett så mycket större utbud. Tog den långsamma frakten så det tar väl ett bra tag innan de kommer. Skall bli spännande när jag väl får det. Ibland orkan man bara inte joxa med sadel.

Djungel

av

Drivbänken

När jag kom hem i eftermiddags tog jag mig en efterlängtad kopp kaffe och passade på att beställa barbackapaddar till hästarna. Jag har känt mig riktigt trött hela dagen och funderade på om det kanske låg ett oväder i luften. Till och med hästarna var sura i morse – Beethoven kastade i sig fodret och försvann i full galopp ut på hagen. Som tur var hade Lill-polarn med sig äpplen, och det är ju svårt att motstå, även för en butter Beethoven.

När jag senare tittade ut såg jag hur Lill-polarn gick och visade upp alla sina pumpor för Esmeralda, stolt som en trädgårdsmästare. Då började det regna. Jag rusade ut för att plocka in tvätten, medan Lill-polarn skyndade bort till drivbänken.

– Skynda dig, Esmeralda! Jag lyfter in dig i mitt eget lilla växthus. Det här är gediget arbete, det har inte blåst sönder ens en gång! ropade han.

När jag gick in med tvätten hörde jag honom fortsätta där inne, full av energi och självförtroende. Han berättade tydligen för Esmeralda hur han byggt upp växthuset alldeles själv i våras och hur växterna nu vuxit så mycket att det blivit en riktig djungel.

– Till och med Tarzan har ringt och frågat om han får komma på besök! hörde jag honom säga stolt.

Jag kunde bara skaka på huvudet och skratta lite för mig själv.
Suck… att han orkar.

Pumpagubben

av
pumpa

 

Micael kom hem först idag, och han hann knappt innanför dörren förrän Lill-polarn kastade sig över honom. Han var alldeles upprörd och påstod att “pumpa-plantan håller på att äta upp gräsmattan” och att Micael genast måste gå ut och tukta den.

Det här med plantan är en historia i sig. Sedan den där natten när Lill-polarn gick ut för att “ta lite luft” och plantan slingrade sig runt honom, har han inte riktigt varit sig själv. Nu tycker han att den är rent av farlig att gå förbi, och med tanke på hur snabbt den växer och skickar ut nya slingor, kan man förstå hans oro. Enligt Lill-polarn riskerar vi snart att ha en egen djungel på gården – och det vore “rent livsfarligt”, som han uttryckte det.

Micael suckade lite, smått trött på allt prat om plantan, och gick ut för att ta sig en titt. Han tyckte mest det såg ut som vilken slingrig pumpa som helst, men för att skoja lite satte han dit ett pumpa-ansikte på stjälken, i hopp om att få Lill-polarn att hålla sig borta.

Det fungerade – kanske lite för bra. För bara en stund senare hördes ett panikslaget rop:
– Micael! Skynda dig! Pumpa-gubben är här! Jag hittar inte Pepper! Var är Shakira? Ingalill! Hallå?!

Jag kunde inte låta bli att skratta. Det är något med hösten, mörkret och alla pumpor som verkar sätta fart på Lill-polarns fantasi. Men jag antar att lite spänning på gården bara hör årstiden till.