... dina symboler här ...

Smink demostration

av

Idag på kärring träffen var vi på smink demonstration. Det var Mary Kay smink som är väldigt drygt. Det var både roligt och lärorikt. Med tanke på att det är så mycket tungmetaller i luften på jobbet, så borde jag vara lite mer noggrann med min hy. I dag var ju inte bästa dagen att gå med tanke på mens och ett antal choklad kakor. Ville hemskt gärna ha rengöringskittet men det billigaste kostade 919kr.

Fasiken då går jag hellre runt finnig och dan, jag kan ju renovera hur mycket som helst för de pengarna. Sen försökte hon jämföra med vad jag förbrukar i kläder! Snacka om vad jag kan köpa för 919kr på Röda Korset i Kungsbacka. Är inte snål av mig, men jag lägger bara inte så mycket på tre stackars tuber smink. Men det var roligt och jag vill gärna gå på makeup demonstrationen, så jag vet vilka färger jag kan ha. Kan ju sedan köpa sminket någon annanstans.

Vårväder

av

Vårkänslor

I dag har det varit så vackert ute — solen har strålat nästan hela dagen! Annars brukar den ju precis hinna försvinna bakom molnen så fort man kommer hem, men i dag hann jag faktiskt njuta av en kopp kaffe ute i det fina vårvädret.

Även Lill-polarn var snabb att ta vara på solen. Han hade tagit med sig Esmeralda ut på en liten promenad och picknick i lille-hagen. Där satt han sedan, nöjd och belåten, lutad mot gärdsgården med ett leende som sa allt.

Jag fick snart se varför. Han hade nämligen snott med sig min glasros — den som står på ett litet hjärta — och ställt ut den till Esmeralda som en överraskning. Runt omkring hade han lagt ut små ledtrådar och till och med skrivit en dikt som skulle leda henne fram till “den stora överraskningen”. (Dvs honom själv, förstås!)

Jag måste ändå ge honom en eloge för sin envishet. Lill-polarn ger sig inte i första taget när det gäller uppvaktning!

Hans dikt gick så här:

“Från början till slut
kom du fram till mig snabbt som ett spjut.
Du har funnit det ultimata målet –
snygg, stilig och väl klätt. Det är ju jag!
Vackrare än en soldag.
Är själva romantiken, planerar allt
och visar dig antiken.
Välkommen till paradiset –
hos mig är det rena himmelriket.”

Uppvaktar

av

Uppvaktar

När jag kom hem gick jag runt och plockade undan lite medan kaffet rann igenom bryggaren. Nu har de flesta av växterna hämtat sig efter omplanteringen – porslinsblomman står i startgroparna för att blomma igen, och mina små påskliljor var så himla söta där de stod på bordet.

Ibland är det verkligen de där småsakerna som gör en glad och får vardagen att kännas lättare.

Men när jag satte mig med kaffet – var tror ni inte påskliljorna hade tagit vägen? Den lille vandalen hade varit framme igen… med saxen! Jag var helt säker på att jag hade gömt undan alla saxar.

Esmeralda satt högst upp på trappstegen och kikade ut på det fina vårvädret, medan Lill-polarn stod nedanför och läste dikter – med mina påskliljor i handen!

— Har inte jag sagt till dig att låta bli saxarna?!
— Jamen, jag uppvaktar ju Esmeralda! Jag måste ha blommor! Den i vardagsrummet slog ju inte ut sina blommor, fast jag satte in den i mikron för att skynda på blomningen.

……
— Vaaa?! Du satte väl ändå inte in…? Va f…! Min porslinsblomma!

Pumpa, pumpa

av
bälgen

Måndagar är bara så jobbiga. Kom till jobbet i morse och kände mig lite seg redan från start. Inte blev det bättre när första gubben jag mötte utbrast:
— Oj! Du har inte sovit så bra i natt va?

Där kände jag direkt att nu skiter jag i det här och går hem!

Som om det inte vore nog har gubben lyckats smitta Lill-polarn med sin förkylning – och jag vet faktiskt inte vem av dem som snarkade värst i natt. Jag sa flera gånger till Lill-polarn att ta på sig mössa och halsduk innan vi skulle städa stallet, men nejdå! Han frös minsann inte, för han var ju en riktig viking som pallade med allt.

När jag kom hem senare fick jag mig ett gott skratt. Där låg Lill-polarn nedbäddad under världens tjockaste filt, röd om näsan och med ynklig blick. Jag tände en brasa åt honom, men elden ville inte riktigt ta sig. Då trampade han ivrigt luft med bälgen för att hjälpa till – och så fort lågorna steg hoppade han snabbt ner under täcket igen och utbrast:

— Ni tjejer snackar om att föda barn. Ni skulle bara veta hur det är när en man blir riktigt förkyld!

Hmmm… han har nog kollat lite för mycket på tv-reklam under sin feberdimma!