... dina symboler här ...

1 objekt 365 dagar

Rotar runt

av

Åh! Är inte jag med någonstans?

Det blåser så det tjuter runt knuten och störtskurarna kommer med jämna mellanrum. Vi försökte fortsätta stenlägga dammen i dag, men det gick sådär… Stackars Lill-Polarn blåste omkull hela tiden! Till slut blev han på ett uruselt humör, stormade in i köket och ropade att han minsann tänkte koka ägg istället. Det är inte lätt alla gånger när man är så liten och väger flugskit!

Jag kämpade på en stund till men gav upp rätt snabbt. Lika bra att gå in och fortsätta gå igenom diabilderna i stället. Jag hade hunnit märka upp de flesta lådorna, men Lill-Polarn kunde förstås inte låta bli att flytta runt dem ett par gånger. Till slut bad jag honom hitta på något annat än att pilla med bilderna.

Han lommade iväg lite sur, men när jag gick ut med en kopp kaffe till gubben som jobbade i kokhuset, passade han såklart på att rota runt igen. När jag kom in satt han där, skrattandes så han kiknade, med en bunt gamla bilder i knät.

– Men vilken plutt du var! Leker du indian här eller?
– Jag vill se alla bilder! Är inte jag med någonstans?

Hårboll!

av
dagotto

Elvy behövde hjälp med sin dator i dag – hon kom inte ut på nätet. (Med andra ord: katastrofläge!) När vi kom dit höll hon på att klippa sin storpudel Nisse, och Lill-Polarn ville förstås följa med för att titta.

Tobias hade precis gjort i ordning Elvys dator, så jag misstänkte direkt att det inte var något allvarligt. Mycket riktigt – hon hade råkat blockera sig själv från att komma ut på nätet. Problemet fixat på nolltid!

Under tiden satt Lill-Polarn som förtrollad och tittade på när Nisse blev klippt. Han tyckte det såg jätteskoj ut – och alla de där stora tussarna med päls på bordet väckte hans fantasi. Snart tjatade han om att få ta med sig en påse päls hem, för han hade en plan: han skulle göra en mjuk kudde till Esmeralda! Hon hade ju gnällt ett tag om att hennes kudde var för platt.

När Elvy fortsatte klippa, såg Lill-Polarn hur Dag-Otto låg och gottade sig uppe på sin ställning. Efter en stund frågade han försiktigt om inte han också kunde få sitta där uppe och titta – filten såg ju så mjuk ut! Snäll som alltid, brydde sig Dag-Otto inte det minsta när Lill-Polarn kom klängandes, utan tog det hela med ro.

Lill-Polarn satt där nöjd, gungandes med benen, omgiven av pudelpäls och med tankarna fullt upptagna av kuddprojektet till Esmeralda.

 

Den här skall flyttas!

av

Kommer och hjälper till

Vilket skitväder! Det har regnat hela natten och blåser så in i norden. Jag hade tänkt att vi skulle ta tag i arbetet med dammen idag, men med allt vatten som kommit var jag tveksam.

Lill-Polarn däremot, han var överförtjust och ville absolut hjälpa till. När jag sa att det nog var bättre att han stannade inne och mys-pyste med Esmeralda, tappade han humöret så att han till och med ramlade ner från stolen i protest.

Efter ett envisare tjat än blåsten själv, fick han till slut följa med ut – med löfte om att hålla sig vid kanten och bara peka ut vilka stenar som var bäst där fallet skulle vara.

Jag kämpade på i blåsten och bar sten efter sten, men till slut blev det bara för klafsigt. Det var omöjligt att hålla på och traska i och ur dammen. Tur ändå att inte Elvy fick igenom sin idé i går om att fylla på redan då! Det räckte gott med allt regn som naturen själv fixat.

Men förstås – Lill-Polarn var inte nöjd. Han började hojta om att jag lagt “fel sten” och ville att jag skulle flytta den en bit. När jag inte lyckades uppfatta vilken sten han menade, tog han plötsligt saken i egna händer: hoppade ner i den lilla baljan och kom farandes i vattnet!

Blåsten rev i så att han fick kämpa rejält för att ta sig fram – men envis som alltid lyckades han, blöt som en liten dränkt råtta, peka ut precis vilken sten han tyckte skulle bort.

Hot Rod

av

Hot Rod

Vi åkte ner till Åkraberg för att hämta dammduken som jag tänkte att vi skulle lägga ut på kärringonsdag, och samtidigt passa på att kika efter sparris till Tobias. Under tiden hade gubben letat upp några små utflyktsmål längs vägen – bland annat en gammal Esso-mack som skulle ligga i närheten. Det lät såklart spännande, och Lill-Polarn ville absolut följa med. Han älskar allt som har med små upptäcktsfärder att göra.

När vi kom fram till macken hann vi knappt stanna bilen innan Lill-Polarn kastade sig ut och ropade:
”WOW! En Hot Rod!”

I garaget bredvid bensinpumpen stod en gul pärla som glänste i solskenet. Lill-Polarn blev helt till sig:
“Wow! Vi tankar och hämtar Esmeralda på en sväng!”

Han var så lyrisk att vi till sist fick bära honom därifrån – annars hade vi aldrig kommit vidare till Åkraberg! Resten av vägen satt han drömmande tyst och planerade hur hans framtida Hot Rod skulle se ut.

Väl framme fick vi hela tiden påminna honom:
“Lill-Polarn, glöm inte att vi ska leta efter sparris till Tobias!”

Efter mycket letande hittade han till slut en jättefin dansk sparris. Den kramade han hårt hela vägen hem – och somnade lyckligt i bilen med sparrisen i famnen.

Open stretch!

av

Quarcio du Chene ( Curry)

Fy tusan! Lill-polarn väckte mig i ottan i morse. Elvy hade lovat att han skulle få följa med till hennes jobb och titta på Curry, som är 1.63 – vilket är rätt högt för att vara travare. Men Lill-polarn hörde bara “stor Curry” och började genast prata om all mat han skulle kunna laga. Jag försökte dämpa honom, men det gick som vanligt sådär…

När vi kom fram till stallet och Elvy sa: “Här är han!”, så rusade Lill-polarn fram och började klättra upp för att se Curryn. Allvarligt talat så var det svårt att avgöra vem som blev mest chockad – Lill-polarn eller Curry.

– Men det är ju en häst!? Honom vill jag inte laga mat på!
– Han heter egentligen Quarcio du Chene, men kallas för Curry, svarade Elvy.
– Åh! Jag som trodde det var en jätteväxt!

Lill-polarn såg så förkrossad ut att Elvy lät honom få åka med ett varv på travbanan. Och det tyckte han förstås var jättekul! När Björn Goop senare kom gåendes, vrålade Lill-polarn lyckligt:
“Vi tog dem på Open stretch!”