Körde förbi secondhanden idag på vägen hem och fick syn på en jättesöt liten kyrka – 20 kronor! Det var ett riktigt fynd, och jag tänkte direkt på Micael. Han kan nog behöva några julsaker till sitt nya hem.

Tobias, däremot, vill absolut inte ha några julsaker. Men jag tror faktiskt han kommer ändra sig så småningom. Han har i alla fall bett mig hålla utkik efter en lampa som “inte sticker ut i designen”… vi får se hur det går.

När jag nämnde ordet fynd hade jag knappt hunnit ställa ned påsen innan Lill-polarn och Wumba Wu var där. De rusade runt för att se vad jag hade köpt. Wumba Wu tyckte våra byggnader här i Sverige såg lite konstiga ut och kröp genast in i kyrkan för att inspektera interiören, medan Lill-polarn stod med huvudet lutat mot taket och funderade på om han också kunde ta sig in.

För tillfället är de helt uppslukade – de har nämligen bestämt sig för att välja tapeter till kyrkan från mina scrappingpapper. Under tiden sitter Rosa och Micael nöjda och pysslar med sina explosionsboxar, ganska glada över att ha arbetsro för en gångs skull.

Men friden varade inte länge. Efter en stund hördes Micaels frustrerade röst:
– Var är alla papper? Här finns ju bara det rosa med en massa nappar på, och det vill jag inte ha!

Lill-polarn harklade sig oskyldigt.
– Ööh… det är inte så mycket, men vi var ju tvungna att prova hur det skulle se ut – så vi satte upp en av varje på väggen i ditt rum.

Micael blev alldeles kritvit i ansiktet och rusade uppför trappan. Lill-polarn och Wumba Wu skrattade så de kiknade och pekade på hela bunten papper som låg gömda bakom kyrkan.

Ujujuj… jag tror jag ska ta en kopp kaffe och låtsas som att jag inte hör när Micael kommer ner igen.