... dina symboler här ...

Mys

Ta skydd!

När jag kom hem från jobbet satt Lill-polarn och Wumba Wu på köksbordet. De såg väldigt viktiga ut och undrade om de kunde få plantera de stora lökarna jag hade köpt. Eftersom jag ändå hade tänkt sätta dem i jorden, tänkte jag att det var lika bra att tacka ja till hjälpen.

Jag hade köpt amaryllisar och hyacinter i flera färger, och det tog inte lång tid innan diskussionen var igång. Efter en hel del tjafs enades de till slut om att den stora krukan skulle få den röda amaryllisen – med två ljushållare och en liten dekorationsros som pricken över i:et.

När det var klart fick ljushållarna plötsligt ett nytt användningsområde. Wumba Wu satte en på huvudet och utbrast att den såg precis ut som grannbyns kungakrona hemma i Afrika. Lill-polarn, förstås, ville inte vara sämre – så han tog den andra.

Sedan fick Wumba Wu syn på flaskan med Amarula som står på hyllan.
– Hemma i Afrika får jag dricka hur mycket sånt jag vill! förklarade han glatt och började leta efter ett så stort glas han kunde hitta.

Lill-polarn däremot var lite mer försiktig. Han mindes alltför väl hur dålig han hade blivit efter den där konstiga röda saften förut. Jag hann i alla fall hejda dem innan det blev någon “kunglig skål” i köket – även om det var nära!

Ops!

Ops!

Wumba Wu har ända sedan han kom hit stått och spanat upp mot vår afrikanska hörna. Där finns saker både från när pappa var FN-soldat i Kongo och från när gubben var i Liberia och Marocko.

Prylarna sitter ganska högt upp eftersom det hänger både spjut och pilar där. Det var ett medvetet val när pojkarna var små och for upp och ner i trappan – det skulle inte finnas någon risk att någon skadade sig.

Men det hindrade förstås inte Wumba Wu. Han är ju betydligt smidigare och hade lyckats ta sig upp på hyllan. Där stod han nu och klappade försiktigt på imalan (hjorten), samtidigt som han berättade med glänsande ögon hur vackra djuren är när de springer över savannen.

Lill-polarn ville förstås inte vara sämre, utan försökte också klättra upp. Det gick sådär. Han slant lite och satte handen på helt fel ställe. Wumba Wu hörde hans stammade ursäkter och tittade undrande på honom.

– Ojojoj! Jag skulle… jag menar… det såg ju ut som en bulle. Jag skulle bara smaka!

Wumba Wu började skratta så våldsamt att han var nära att ramla ner.