När jag kom hem idag möttes jag av hejdlöst fnitter från datarummet. Wumba Wu var helt överlycklig och tyckte det var fantastiskt att man i Sverige bara kunde hitta så fräcka saker, bara sådär! Att de liksom bara stod i ett hörn och väntade på att bli upptäckta.
Han berättade ivrigt att de kommer bli mäkta imponerade när han kommer hem till Afrika och kan visa upp sin nya fångst – en gulfenad krukpiraya! Helt själv hade han fångat den, minsann.
Wumba Wu tyckte att Sverige-besöket var långt över förväntan. Ett land fullt av konstiga hyddor, egna små vattendrag att utforska, och inte minst en massa märkliga djur som bara verkade dyka upp överallt. Lill-polarn höll med och var väldigt imponerad över hur snabbt Wumba Wu kunde spåra upp nya ting. Han ville absolut att han skulle stanna lite längre – så han kunde hinna lära ut sin spårteknik innan Afrika-resan.
– Titta Wumba Wu, ropade Lill-polarn stolt, så fin min blåa krukofant är! Ska vi ge Esmeralda den gröna krukodilen?
Skrattet som följde hördes nog ända ut på gårdsplanen – och jag fick nog erkänna att datarummet plötsligt såg betydligt mer… exotiskt ut än tidigare.
