Göteborgs Remfabrik AB
I går var jag med Rosa på Göteborgs Remfabrik. Jag hann precis hem och byta kläder innan det var dags att möta Rosa som kom direkt från jobbet. Så kaffet och mackorna var verkligen välkommet. Kände mig såpass seg att jag svepte kaffet svart för att kvickna till, det hade ju varit lite skämmigt att somna medan guiden berättade om fabriken. Men Göta Petter vilken mysig tur. Hit måste ni bara gå om ni skall köpa spets, tråd eller snören. Jag skall snart hit igen och köpa mera spets.
Remfabriken grundades 1891 men fabriken brann ner så den nuvarande fabriken kom till i ertappar åren 1900 och 1920. Fabriken tillverkade textil remmar och hade som mest 40-tal anställda. Produktionen upphörde 1977 då Göteborgs kommun köpte fastigheten. 1978 bildades Föreningen Göteborgs Remfabrik för att bevara den unika anläggningen som inte förändrats sedan 1910-talet. Idag är Remfabriken Byggnadsminne och föreningen driver den tillsammans med Göteborgs kulturförvaltning.
Jag tycker det är så roligt att titta på gamla ting och min favorit maskin var en som gjorde snören som man vevade för hand, hade gärna velat ha en sådan hemma. Det var massor av detaljer som var roliga att fotografera och jag testade med att fota i sportläget. Jag har en tendens att vilja se allt på en gång och låter inte riktigt kameran ta färdig förrän jag är på nästa objekt. Så även om bilderna blev gryniga så är jag nöjd. Jag hade verkligen en toppen kväll.
Fabrik (12 av 365)
Hade tänk att fotografera frukt när jag kom hem, men tog med kameran till jobbet idag. Jag har rast en timme och funderade på att åka iväg in till centrum. Torget ligger precis vid en å och det är ganska mysiga affärer som ligger runt omkring. Vet inte riktigt varför jag hellre vill fotografera ute än inne. Men det blev att jag satt kvar och pratade med kökstjejen i stället.
Det var så mysig blågrå färg när jag tittade ut genom fönstret och jag fotograferade trädet som var fullt av domherrar för två år sedan. Förr såg jag domherrar titt som tätt men nu går det år emellan. Spanar ut på träden varje dag i fall de dyker upp men än så länge är det bara blåmesar och skator som håller sig framme. Ja, en och annan älg och rådjur har traskat förbi fönstret men det är ganska sällsynt det med.
Det börjar mörkna när jag åker hem och vid Kallebäcksmotet står det en stor sten, och bredvid en gravsten på en lite plätt mellan de stora vägarna. Rosa trodde att det var något monument över koleran som härjade i Örgryte och Göteborg. Ringde upp Elvy som brukar ha sten koll på det mesta och mycket riktigt hade hon hört något om en soldat…… men bara halv lyssnat! Elvy då!! Jag får försöka promenera dit någon dag och kolla närmare. Kör dagligen förbi och funderar på vad det kan vara?! Kanske dags att kolla ordentligt.
Så det bidde ingen frukt idag men f som i fabrik.
Ingen bra idé det här!
Jippie! Sista dagen och sedan 4 veckors semester. Lill-polarn ville följa med och hjälpa till så jag skulle komma hem extra tidigt. Gubbarna i fabriken brukar bli lite rastlösa och vela runt i kulvertarna. Deras klockor verkar vara trasiga också, så det gäller att jag har hunnit städa omklädningsrummen innan de dönar ner.
Så det kändes kanon att Lill-polarn ville följa med och han kan ju dessutom rutinerna. När jag hade kört första omklädningsrummet så såg jag att det fattades en m-tork och gick bort för att hämta en ny. Lill-polarn brukar sitta på locket på maskinen och hålla sig i den runda knoppen när jag kör runt. Han vet mycket väl att han inte får pilla på knapparna eller något annat.
När jag kom till baka såg jag hur Lill-polarns inte hade kunnat hålla sig och lyft locket för att kolla vad det var som skummade i maskinen. Nu stod han i ett så taskigt läge, att hur han än hade flyttat sig så hade han riskerat att ramla ner i smutsvatten tanken.
– skynda dig! Jag ramlar snart i!