... dina symboler här ...

Vilken lyx!

av

Biltvätt idag och Rosa kom och hjälpte till att även tvätta min bil medan jag och Monica var ute med hästarna. Fick ordning på min pad och tycker Bellman rör sig betydligt bättre, vi passade även på att rida bettlöst och det gick riktigt bra. Det var nog två år sedan sist och Bellman har börjat fatta vitsen med att man skall lita på varandra. Beethoven ligger på lite väl mycket med Monica så vi skall ta och byta häst nästa gång. Jag skall erkänna att jag oftast sitter på Bellman, visserligen var det år sedan jag blev skiträdd men det känns så himla tryggt att Bellman känner av när jag blir osäker, även om han är den hästen som varit en riktig drummel och viss mån riktigt jobbig. Så börjar ålder, att man jobbat mycket på marken och att jag litar på honom och tillåter honom att göra mera saker, börjat ge rejäl utdelning, så idag tyckte jag han var riktigt rolig när han spattade iväg.

Himla lyx att komma hem till en nytvättad bil. Tusen Tack Elvy och Rosa

Nyfiken i en strut

av

Oj!

Polisen hade hittat Elvys stulna bil, och hon ringde för att fråga om hon kunde få tvätta den här uppe hos mig. Det visade sig att någon lodare hade bott i den i ett par veckor – insidan såg helt bedrövlig ut. Men det passade rätt bra för Elvy, för det var ju hennes kärringonsdag, och då fick hon själv välja vad hon ville ägna sig åt.

Lill-polarn var förstås på hugget och ville hjälpa till. Vi satte honom på att tvätta alla lampor och pilla ut skräp ur däckmönstret. Det kändes som ett lagom stort projekt – tillräckligt för att hålla honom sysselsatt så vi hade koll på vad han gjorde.

Under tiden hjälpte Micael Elvy med det trasiga plasthöljet vid ratten. De stod båda två djupt koncentrerade och märkte inte alls att Lill-polarn hade klättrat upp på bilrutan för att “komma åt bättre”.

När Elvy frågade Micael om han hade fått dit höljet ordentligt, råkade han komma åt vindrutetorkarna. Plötsligt såg han Lill-polarns förskräckta ansikte framför näsan! Han blev så stressad att det tog en stund innan han fick stängt av dem igen.

Elvy försökte hålla sig för skratt men kunde inte riktigt, och mellan fnissen frågade hon:
– Jaha Lill-polarn, och vad var det för lampa du tvättade egentligen?

Micael försöker hålla stälningarna

av

Tungt

Micael hade med sig några snidade träbitar från jobbet idag. De vägde en hel del, så vi stod länge och bollade idéer om var och hur vi skulle sätta dem. Jag tänkte först att de kunde ligga längs rabatten, men där kom mönstret inte riktigt till sin rätt.

Lill-polarn hade förstås egna planer – han tyckte att de skulle stå vid hans lilla kökssoffa. Men de är så pass höga och tunga att de egentligen hör hemma utomhus. Vi provade vid gavlarna, men ju mer jag tittade desto mer gillade jag dem vid dörren.

Lill-polarn höll inte alls med. Han tyckte det såg bedrövligt ut och föreslog i stället att han skulle ta med dem till Afrika som gåva till Malvawoluskerna! (Var han nu fått det ifrån…)

Micael, med ett snett leende, räckte över en av träbitarna till Lill-polarn och bad honom hålla den upprätt medan vi tittade hur det såg ut. Han protesterade direkt.

– Sss! Den väger ju som flugskit, du måste vara superklen!
– Men tryck inte, Lill-polarn!

Fick brev från Frälsningsarmén

av

Fick brev från Frälsningsarmén angående sökande efter min biologiska mamma.  Blev så himla stressad när jag såg att det var lika platt och eländigt som beskedet att min biologiska pappa var död. Givet vis fick jag upp det så jag läste att nu är ärendet avslutat! Men Tyska  Frälsningsarmén hade pratat med henne och hon hade blivit glad att jag sökte henne. Så nu har jag hennes adress, hon är om gift men bor kvar i Braunschweig. Sitter nu och försöker formulera ett brev så får jag testa med att Google översätter det hyfsat. Nu känner jag ganska stor irritation över att jag skolkade så i ungdomens dagar.

Barbacka pad

av

Wow! Mina barbacka paddar kom i dag.  12 dagar tog det och det är snabbt med tanke på att jag tog långsam leverans. De var precis så fina som jag hoppades på att de skulle vara och rena drömmen att sitta på. Även hästarna verkade tycka det var gott. Ända problemet var att stigbygeln löpte ut för mig, även när jag vände remmen. Nu saktade Bellman ner på direkten men han hade kommit upp i sådan mjuk galopp att man blev bra frustrerad. Men jag är kanon nöjd, skall kolla i morgon vad problemet kan ligga, annars kände jag att tyget och läder biten vid knäet gav riktigt bra fäste och det gick hur fint som helst att sitta kvar.