Blev så sugen att sätta upp julgranen! Jag dividerade lite fram och tillbaka om vi skulle ha en äkta i år. Gubbens släkt kommer ju ner, och det luktar så ljuvligt med riktig gran. Men – bara tanken på allt barr fick mig att dra på termobyxorna och vandra upp till loftet i stället.

Hästarna stod och myste i björkdungen och var inte alls sugna på att hjälpa till att ta ner grejer. Beethoven brukar annars vara makalös på att dra ut kartongerna som står för nära portarna. Men jag tror att det blir sista året med den gamla plastgranen. Visst har den sin charm, men grenarna orkar knappt hålla upp kulorna längre. Dessutom är det nog dags att byta ut pyntet också.

Gick runt och spanade efter Lill-polarn, som brukar vilja vara med och pynta. Samtidigt var det faktiskt skönt att få klä granen i lugn och ro – och slippa höra hur B‑aktigt det är med en 50‑tals plastgran där man måste sätta dit gren för gren. Han ser inte alls charmen med den! Och som om inte det var illa nog, så sitter det en julklappsvaktare mitt bland grenarna…

Datorn spelade julmusik för högtryck medan jag gick runt och tände ljus, och julstämningen började långsamt sprida sig i huset. Jag är så himla nöjd med alla plädar jag köpte på RK – har verkligen använt varenda en! I går när jag satt och läste bloggar for en stor tomte i golvet, den som brukar sitta på fåtöljkanten. När jag kollade orsaken såg jag Pepper, som vräkt ut sig i full längd så både tomten och två kuddar följde med i fallet. Han är verkligen en stor katt!

Sist men inte minst – Lill-polarns lilla hörna. Den lilla granen var tänd och allt såg mysigt ut … tills jag upptäckte att han var borta! 😮 Jag är nästan säker på att han stod där nyss och mulade i sig gubbens nyinköpta bullar. Det här hörnet har ju varit en gammal garderob, så det drar rätt rejält från golvlisterna. Han fick en extra tjock matta för att inte stelna till om fötterna – men tydligen har han hittat något roligare att göra.

Jaha! Mycket riktigt – han passade förstås på att sno julklapparna medan jag höll på med annat.