... dina symboler här ...

Bara lite småsker kvar så är hallen klar

Vi var på Elgiganten och hittade en demo tv för kanonpris. Härligt att kunna sitta kvar och pyssla i lugn och ro. Vi har varit ganska oeniga om storleken och det kändes så onödigt att köpa en tv när vi har en i sovrummet, men den här var så billig att vi klippte till direkt. Hallen känns så mycket större nu när vi skall ha valv och slipper dörren. Köpte en skohylla att ha alla tidningar och scrapping prylar i , den var lagom smal att ha vid dörröppningen och att ha tvn på. Men jösses vad den svalde prylar.  Testade att sätta rest tapet så det inte skulle se så rörigt ut genom de små fyrkanterna och kommer göra det på de andra luckorna med.

Vi skall dra om elen så vi får nya vägguttag, sätta upp elementet och listerna sen är det klart i hallen och jag är riktigt nöjd. Nu har jag ett bord att sitta vid och det kommer garanterat så småningom dyka upp ett syra betsat bord eller skrivbord  på RK eller Secondhand. Nu är det bara pysselgrejer i hallen och det känns himla skönt att det inte är så utspritt och framför allt att min symaskin står uppe igen. Sydde så mycket till ungarna när de var små.

Bulldiet

Banta!

När jag kom hem idag hörde jag ett dovt, bubblande skratt från den lilla matsalsdelen. Där satt Buddha och skrattade så magen hoppade – och bredvid honom satt förstås Lill-polarn.

Gubben tittade på mig och sa att de hade suttit och pratat hela dagen. Tydligen hade Buddha blivit riktigt avundsjuk på att Lill-polarn var så smal och vig, och bett honom om råd för att uppnå samma form.

Lill-polarn hade förstås blivit överlycklig över att få agera dietexpert. Han hade klättrat upp på piedestalen, satt sig till rätta och börjat sin “föreläsning”:

— “Man måste se till att få i sig minst fyra till fem bullar varje dag, gärna någon extra på lördag och söndag. Man ska absolut inte bara sitta här och stoppa i sig en massa ris – det går inte, det ser du väl själv! Riset bara sväller i magen, det gör aldrig bullarna. Och efter middagen – minst två bullar då – ska man sova middag i en och en halv timme, så kroppen kan tillgodogöra sig all näring.”

Så där hade de suttit i flera timmar, ätit bullar, pratat och skrattat tills kvällen smög sig på.

Lill-polarn såg så nöjd ut när jag kom in, och jag kunde inte låta bli att le.
— “Vet du vad,” sa jag, “då kan man ju kalla dig för Bulldha sedan!”