• 1 objekt 365 dagar

    Besök

    Besök från Afrika

    Jag hade precis somnat till när jag vaknar av ett himla tisslande från köket. När jag kommer ner står Lill-polarn och pratar med en kartong på köksbordet? När jag går närmare ser jag den lille rackaren i kartongen, som glatt mumsar i sig knäckebröd och har hur mycket som helst att berätta.

    Jag hejar på den lille som heter Wumba Wu och kommer från byn Koukoude, dit Lill-polarn och Esmeralda skall resa. Jag sa till Lill-polarn att han fick ta hand om Wumba Wu så jag kunde gå och lägga mig igen. Jag skulle ju gå upp tidigt och behövde mera sömn. När jag gick upp för trappan hörde jag hur Lill-polarn frågade om Wumba Wu ville ha en bulle.

    – Nej usch! Men har du inget ljust knäckebröd! Det är det godaste som finns!

    Gubben som också hade vaknat undrade vad det var för oväsen i köket, och jag berättade om paketet. Gubben tittade förskräckt på mig, du menar att jag släpade
    hem med en sån där bullätande pinne till!!

    – Japp! En liten ebenholtskvist, men han äter inte bullar.
    – Det var väl för väl det, vad äter han då?
    – Knäckebröd
    – Nej! Det var den frukosten det!

  • 1 objekt 365 dagar

    Esmeralda har bestämt sig.

    Titta så vackert!

    Lill-polarn och Esmeralda satt på det omkull blåsta trädet och tittade när löven sakta dalade till marken. Solen letade sig fram mellan trädtopparna och värmde dem med sina solstrålar. Med jämna mellanrum hörde man lite fnitter och så satte Lill-polarn igång!

    – En dag blir denna gården vår och markerna sträcker sig från det trädet med ett brunt löv och ända bort till det trädet med massa gula löv och Pepper i toppen.
    – Oj! Kan Pepper verkligen komma ner därifrån?
    – Klart! Jag har ju lärt honom allt!

    Esmeralda tittade länge på Lill-polarn men sa inte att hon tänkte att det måste ha varit en turbo lektion, med tanke på alla Lill-polarns brister. Esmeralda blev mer och mer sugen på att åka med Lill-polarn, trots allt var han ju en charmknutte och det kanske dök upp någon annan och snodde honom när hon inte kunde hålla koll.

    Bellman och Beethoven kom rusandes ner i skogen och tvärstannade förvånat när de fick se Lill-polarn och Esmeralda sittandes på grenen. Beethovens spänne på täcket hade gått upp och Lill-polarn rusade bort för att försöka fästa det igen. Han lyckades inget vidare men fick åtminstone till en knut så inte Beethoven
    skulle fastna i det. Det var nog exakt i det ögonblicket Esmeralda bestämde sig för att följa med!

    Det kan omöjligt finnas någon snällare och omtänksammare vandrande pinne än Lill-polarn, så varför tveka?

  • 1 objekt 365 dagar

    Provpackar

    Packar

    Lill-polarn ville förbereda vad han skall ha med sig till Afrika och jag plockade fram hans koffert. Lika bra han lär sig nu att han inte kan ha allt med sig. Jag har redan varit på honom att minska sin lista så grejerna får plats i kofferten. Esmeralda tittade storögt på medan Lill-polarn for runt och samlade ihop sina grejer.

    Esmeralda är fortfarande lite osäker på om hon vågar åka med så långt bort. Afrika är ju inte runt hörnet precis och Lill-polarn ja! han är ju Lill-polarn!! Så hon försökte väga fördelarna med nackdelarna. Efter en stund hörde jag hur Lill-polarn blev mer och mer frustrerad och till sist en massa dunkanden? hmm bäst att gå och kolla!

    Lill-polarn stod och hoppade hysteriskt på sin koffert som var knökad med bullar! Kläderna och nallarna låg utspridda vid sidan.

    – Men Lill-polarn? du skulle ju packa det viktigaste! Sånt som du absolut vill ha med dig!
    – Jaa! Bullarna!
    – Men tänk om du blir rädd? då är ju nallarna bra att ha med sig!
    – Jaa! och tre bullar!

  • 1 objekt 365 dagar

    Fika pause

    Fika pause

    Lill-polarn gick ut tidigt och ville vara med när hästarna fick sina nya täcken, han tycker det ser så roligt ut när de hoppar runt och täckena fladdrar. Bonusen är om Bellman försöker krypa ur sitt täcke, helt otroligt att en så stor häst kan slinka ur täcket utan att det går sönder. Medan jag höll på i hagen hade Lill-polarn klättrat upp på målarställningen till kokhuset och satt där med en kopp kaffe.

    Lill-polarn var helnöjd med utsikten, nu när de röjt för den nya tomten har man även utsikt på villorna nedanför. Nackdelen var bara att den arga gubben med jordgubbarna nu hade insyn upp mot gården. Lill-polarn hade tagit med sig lyktan upp så han inte skulle frysa medan han tittade på hästarna. När han satt och myste fick han se hur arga gubben kom gåendes längst uppfarten!

    Lill-polarn kände hur han blev stel som en pinne och önskade att han haft en osynlighetsmantel på sig. Han pustade lättat ut när gubben gick fram till mig istället.

    – Ser att hästarna fått nya täcken! och att ni varit i Afrika! Charmig träfigur ni fick tag på! Är det en gårdsvaktare?

    Lill-polarn blev så paff! Gårdsvaktare, charmig?  men herregud vilken trevlig gubbe! Han visste ju vad han pratade om! Wow! Jag ser Afrikans ut. Lill-polarn var helt salig och frågade stup i kvarten hur den nu skulle gå när han flyttade till Afrika? Skulle vi klara oss, tänk om hela gården brakade i hop nu när inte han fanns och höll ordning på allt!!