204) snow angels
Hmm! Snö ängel på temat och det är ju inget som jag har gjort på flera år. Nu var det lite svårt att göra en ängel. Shakira kom dundrandes och skulle vara med och var helt inställd på att vi skulle busa igen. Fick lägga mig på Micaels utbyggnad för att få till en ängel. Men det dröjde inte så länge innan Shakira dök upp och skulle vara med på taket. Kom att tänka på att när jag var liten så var det bland det första man gjorde och sedan att bygga en iglo. Var man flera så byggde man varsin mur och hade snöbolls krig.
När man ser dagen ungar sitta framför datorerna så blir man så matt när man tänker på vad det går miste om. Jag var i stort sett aldrig inne, utan man slängde i sig maten fortast möjligt och så ut. Så även om man haft en ruffig uppväxt så har man ju hunnit göra så himla mycket och haft så roligt. När jag pratar med Elvy så funderar vi ibland på varför att vi inte brakade ihop totalt, men grejen var väl att vi trodde alla hade det lite ruffigt. Socialen fungerade överhuvud taget inte utan de var extremt passiva.
Men ändå så tycker jag att jag har gjort så mycket roligt, busigt, små kriminellt och rört mig ganska fritt utan att behöva oroa mig så som dagens ungdomar måste göra. Så i det fallet var det bättre förr! I alla fall tryggare att vara ute. Nää! Så även om barndomen var tuff så är jag nöjd när jag tänker tillbaka.
Mitt i prick?
När jag kom hem idag åkte jag direkt bort till Rosa, jag stack bara in näsa och kollade så allt var okey hemma. Lill-polarn ville överraska mig med en maskeraddräkt som skulle vara på pricken honom? och jag tippade på att han skulle sy sig en tigerdräkt eller något annat maffigt djur. Jag hade fixat nya tyger med massa olika djurmönster.
Det första som mötte mig när jag kom hem igen var en bekymrad Lill-polare, som inte kunde begripa varför Esmeralda hade börjat skratta och tyckt att han skulle ha mera grått i vingarna? och definitivt ingen gloria!? Han som hade kommit på den perfekta dräkten och allt? vad menade hon egentligen?
Lill-polarn tittade undrande på mig medan han försökte hålla glorian på plats. Skall erkänna att jag blev lite ställd på Lill-polarns val av dräkt och att han tyckte den var mitt i prick!?! Jag har då aldrig hört talats om en hysteriskt bullätande ängel? Esmeralda som hade sett hur bekymrad Lill-polarn blivit kom ner och gav honom en kram.
– Jaha! Lill-polarn du är en harpängel, en sådan som spelar underbar musik och som alla vill höra?
– Ja exakt! Lill-polarn sken upp och började spela.