Första turen i baksätet
Vi har varit lite fundersamma om vi skall köpa bur eller sätta fast Jippy i bältet. Vi har ju bara en liten Yaris och Micaels bil som jag brukar låna är också liten, så att kunna sätta fast i bältet kändes som ett bra alternativ. Men hon har inte tyckt om att åka bil så vi var lite oroliga hur hon skulle reagera att sitta bak. Idag hade vi tänkt ta en tur till Särö Västerskogar.
Men vad hon njut, det fungerade hur bra som helst och vi kommer nog att sätta galler bak som vi haft till våra andra hundar. Så idag tog vi en premiärtur till Särö Västerskog och tog strandpromenaden. Bitvis ganska bergigt och vi fick klättra en hel del. Jippy gjorde ett par prakt vurpor, men tyckte det var roligt att klättra.
Nu var det väldigt mycke folk ute och det blev bra träning att möta barnvagnar och andra hundar. Det märks att många har hemester och att folk passar på att gå på våra vackra vandringsslingor. Vi skall ta och försöka promenera som vi gjorde med Shakira, något som jag verkligen har saknat.
Dela detta:
Utflyckt till Hjo
Elvy och jag fick för oss att åka till Hjo och titta på western tävlingarna, vi hade hört att det skulle vara så stort och fint. Vi printade ut vägen från en internet karta som skulle visa oss snabbaste vägen dit. Gud vilken krånglig karta, liten och eländig att följa, gick inte att se vad små städerna hette. När vi var nästan framme i Falköping fick vi se de här längst vägen.
Göta Petter va stora de är. Åkte in i Falköping och stannade vid ost fabriken, där vi fick hjälp att ta oss vidare (hade snurrat runt ett par gånger redan) typiskt oss, gäller att inte stressa upp i onödan.
Här står Elvy vid en av de fräcka målningarna på fabriken.
Kom till sist fram i Hjo och började leta efter skyltar till tävlingarna, såg en liten trasig skylt som vi med nöd och näppe inte missade. Vi blev förvånade att det var så lite att se på och så lite folk. Vi hade kollat på tävlingarna i Delsjön 2 år innan och där var det dans massa go mat och mycket jippon att titta på. Kunde bättre titta på hästarna och prata med de tävlande där. Det sprang runt en glad prick som ville få publiken till att dansa och marknadsförde hela western konceptet till folk. Man blev verkligen intresserad och kollade upp all information man fick. ( Har nu mera själv gått över till western).
Så summan av kardemumman blev att höjdpunkten på våran resa var strutsarna.
Dela detta:
