Jösses! Vad kallt det är ute. Lill-polarn och Esmeralda är redan uppe och verkar har varit det bra länge. Jaja de är väl förväntansfulla inför resan. Snickaren har dykt upp och byter ut Micaels köksfönster innan han skall gå över till att dra slangarna till badrummet och förbereda för värmeslingan i golvet.

Plötsligt bankar det på dörren och Lill-polarn rusar ivrigt iväg. Konstigt? han som brukar hålla sig lite i bakgrunden. Det var bara snickaren som behövde låna toan. Lill-polarn satte sig i soffan igen när det bankade igen på dörren. När nu Lill-polarn öppnade denna gången hör jag en himla liv och snickaren som var på väg ut gick in på toan igen.

– Maaha maaha!

– Godmorgon! Så ni hörde mig på trummorna?

– Jajamen! Vilken fin landningsbana du gjorde!

Wumba Wu stod på utsidan med hela sin by. Ja det verkar vara lite grannbyar också med tanke på att hela uteplatsen var full av små pinnar! Jag blev så chockad att det tog en bra stund innan jag välkomnade dem in.

– Men Lill-polarn?

– Jag kan omöjligt lämna Pepper, han är inte ett år ännu! Ni får ta våra biljetter i stället.

– Men, men… jaha… jaså… Afrika… ja ja.

När jag går upp för att packa våra saker börjar Lill-polarn fixar fika till alla och det går inte att mista sig på hur lycklig han är nu när Wumba Wu har kommit.

– Där ser du Esmeralda, jag sa ju att jag skulle bli gårdsägare ett tag .

Skall bli underbart med lite semester, så kommer Wumba Wu ner med Lill-polarn och Esmeralda, och då åker vi hem. Tror det blir lättast så för Lill-polarn.

Lill-porlan, Esmeralda och Wumba Wu med sin by önskar alla Gott Nytt År!