Då kom Monica upp för att kolla så att sadeln passade henne och jag tycker allt den gjorde det när hon satt riktigt. Nu var hon van att breda ut sig på padden och tyckte sadeln var lite bökig. Beethoven som märkte att jag hade bättre kontakt for iväg som en skottspole så tempot var ganska högt. Men isen låg kvar så det var bara att vända och rida mot området. Bellman blev överlycklig och så g väl bara höet framför ögonen och sprang som en tok. Monica vrålade HÖJ!!!  Bellman surnade till men stannade, vilket nu Beethoven gjorde med! Typ tvärnit! Fast det gjorde ju inte jag utan fick mig en rejäl flygtur.

Hmm! Behöver jobba på att kunna sitta kvar när Beethoven gör så. Tillbaka igen så vi kunde rida förbi samma ställa samlat och fint innan vi fortsatt runt området. Det var två otroligt pigga hästar och ridturen var lite jobbig men rolig. Det är alltid lite fin putsning som behövs göras innan man kan köra igång dem ordentligt. Bellman är väl bättre med det men Beethoven känns det alltid som man får börja om från början igen innan han skärper till sig och går ordentligt